4. Arbetslöshet
4.1 Statistik
För att få en bild över hur stor andel grupperna utgör av arbetslösheten lägger vi fram vissa statistiska element som kan vara användbara.
4.1.1 Förtidspensionärer
Förtidspensionärer är personer som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. Fram till år 1991 hette bidraget förtidspension, men efter dess har det ersatts med två andra bidrag nämligen aktivitetsersättning och sjukvårdsersättning. Aktivitetsersättningen är till för förtidspensionärer i åldern 19-29 år. Den ska även innehålla speciella aktiviteter till för att stödja och påverka sjukdomar eller funktionsnedsättningarna på ett positivt sätt. Sjukvårdsersättningen är till för förtidspensionärer i åldern 30-64.[9] I Sverige finns det 500 000 personer som erhåller sjuk- eller aktivitetsersättning.[10]
4.1.2 Ungdomsarbetslösa
År 2008 låg ungdomsarbetslösheten på 20%, vilket innebär att cirka en femtedel av Sveriges ungdomar var arbetslösa. Bland dessa räknas ungdomar mellan 15 – 24 år. Detta är bland de högsta siffrorna i Europa.[11] Enbart fem andra länder bland Europas 25 EU-länder har en högre siffra.
[9] http://www.hso.se/vad-vi-vill/Arbete-och-forsorjning/Socialforsakring/Fortidspension/ (2010)
[10] Alliansregeringens utanförskapsmodell
[11] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/ (2010-02-16)
4.2 Orsaker & teorier bakom arbetslöshet
Orsaken till arbetslöshet har delats in utifrån nationalekonomin i fem olika begrepp med olika bakomliggande förklarningar hur arbetslöshet föranleds. De delas in i konjunkturarbetslöshet (Keynesiansk-arbetslöshetsteori) klassisk arbetslöshet, friktionsarbetslöshet & strukturarbetslöshet.
4.2.1 Konjunkturarbetslöshet
Den här teorin utgår utifrån hur läget ser ut på marknaden. Under högkonjunktur producerar och levererar företag varor och tjänster med en accelererande takt för att kunna tillmötesgå kundernas efterfrågan av produkter. Under dessa tider krävs det ofta nya investeringar inom produktionsmedel och därigenom växer behovet av humankapital vilket leder till minskad arbetslöshet genom att fler måste anställas. Till slut är alla produktionsmedel sysselsatta och det uppstår en brist på arbetskraft med särskild utbildning.
Därför kan man endast få ut mer arbetskraft genom att öka arbetstiden för de nuvarande anställda, vilket följaktligen kräver en högre lön till arbetarna. Samtidigt som lönerna därav höjs, stiger även priserna genom att den totala efterfrågan på varor och tjänster är hög eftersom fler har råd att köpa mer. Till slut kan priserna på råvaror och lönerna bli så höga för företag att de tvekar att investera i nya produktionsmedel. Om många företag tar samma beslut vänder cykeln och produktionen slutar öka och efterfrågan minskas och man övergår till en begynnelse till lågkonjunktur. När efterfrågas minskas och de anställda är för många i förhållande till vad man producerar blir det dyrt för företagen att betala ut så många löner och det kan leda till att företag tillslut säger upp anställda. Och på så sätt skapas en arbetslöshet. [12]
4.2.2 Klassisk arbetslöshet
Utifrån denna syn orsakas arbetslösheten av att lönenivån är för hög. Det vill säga om lönen är högre än vid den lönenivå där alla som söker ett arbete blir anställda bildas ett utbudsöverskott, vilket visas i diagrammet.
Utbudskurvan är stigande, vilket innebär att lönearbetare är intresserade av att arbeta mer då lönen ökar.
Efterfrågekurvan sluttar däremot nedåt, viket betyder att arbetsgivare är mindre angelägna att anställa när lönen för arbetarna stiger.
Exempelvis om löntagarna tycker att ökade arbetsinsatser kräver större uppoffringar, såsom tid, energi osv. kommer dem att kräva en högre lön för arbetet.(Uppressad lön) Men genom en minskande utdelning för den extra produktionen som tillkommer vid den stigna arbetsinsatsen minskas efterfrågan på arbetskraft genom för höga lönekostnader. Arbetsgivare kommer bara att anställa fler om lönen avtar i samma takt som avkastningen på produktionen minskar. Det förutsätter alltså att lönetagarna sänker sina krav. Men låt säga nu att lönen pressas upp över jämviktslönen genom starka fackföreningar. Efterfrågan sänks alltså, eftersom lönen överstiger värdet av vad företag får ut av den extra arbetsinsatsen. Därmed uppstår ett utbudsöverskott på arbetskraft i och med att lönetagarna inte sänker sina löner och därigenom ställer några utan sysselsättning. Detta överskott på arbetskraft eller arbetslöshet är därför inget annat än ”frivillig” enligt de klassiska ekonomerna genom att arbetare inte överlåter marknadsmekanismerna ha sin gång genom att de vägrar sänka sina löner till jämviktslönen. [13]
4.2.3 Keynesiansk-arbetslöshetsteori
Keynesianska teorin utgår från att konjunkturerna skapar arbetslöshet men invänder sig mot den klassiska teorin att det är lönetagarna själva som skapat arbetslösheten. Enligt denna teori är det snarare den totala efterfrågan i samhället som styr produktionsvolymen och därigenom också efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten skapas alltså av en otillräcklig efterfrågan.
Keynes motsatte sig dock inte att lönesänkningar kunde öka sysselsättningen, men det var inte genom lönesänkningar man skulle kunna råda bot på arbetslösheten.
För det första är det inte troligt att man kan trycka ned lönerna. För det andra, om man ändå lyckas pressa ned lönerna så sjunker visserligen företagens kostnader men köpkraften för lönetagarna sjunker också, dvs. konsumenterna som ska köpa de varor och tjänster som säljs. Därmed påverkas efterfrågan på konsumtionsvaror av två faktorer som strider mot varandra. Dels höjs den genom att fler kan anställas, dels sjunker den för att köpkraften hos var och en blir lägre. På så sätt skulle arbetslösheten inte lösas eftersom de nedpressade lönerna inte skulle kunna öka den totala efterfrågan i ekonomin så att sysselsättningen stiger. Istället ska man påverka den totala efterfrågan i hög och lågkonjunkturer genom statligt ingripande på marknaden, vilket är tvärtemot vad de klassiska ekonomerna skulle anse vara riktig. Med skattesänkningar och ökade offentliga investeringar under lågkonjunkturen skulle köpkraften öka och produktivitet hållas uppe menar Keynes, vilket därigenom ökar den totala efterfrågan.
Det innebär alltså att staten behöver ha en hög statsbudget för att finansiera investeringarna i företagen. Dock är höga skatter inget alternativ för att inkassera pengar eftersom det minskar köpkraften hos konsumenterna som ska köpa de varor och tjänster som säljs, vilket påverkar den totala efterfrågan. Istället menade Keynes att staten skulle låna pengar för att på så sätt ändå kunna finansiera investeringar i företag. Denna underskottsfinansiering skulle tillslut betala av sig själv om staten satte igång den ekonomiska aktiviteten igen skulle fler anställas för de projekt som staten finansierade och därigenom få större inkomst vilket i sin tur bidrar till att köpkraften ökar. Stigande sysselsättning och produktion skulle skapa större skatteintäkter till staten vilket på sikt skulle medföra att staten får möjlighet att betala tillbaka lånen. [14]
4.2.4 Friktionsarbetslöshet
Denna arbetslöshet uppstår när personer avslutar sin utbildning och söker arbete eller personer som slutar sitt jobb och söker sig ett nytt. Tiden mellan sökandet och anställningen tar vanligtvis en viss tid från veckor till några månader och det är den perioden som kallas friktionsarbetslöshet. Denna form sägs vara ganska svår att göra något men anses vara ganska harmlös eftersom tiden mellan arbetssökandet och funnet arbete är relativ kort.
4.2.5 Strukturarbetslöshet
Den här teorin tar hänsyn till att arbetsmarknaden inte är något enhetligt i skillnad från de tidigare teorirna. Den menar att det faktiskt finns olika delmarknader för olika grupper och att dessa kan ha en avgörande roll och inverkan på arbetslösheten.
Orsaken till arbetslöshet är att själva strukturen på att arbetskraftsutbudet skiljer sig påtagligt från arbetskraftsefterfrågan och när det inte finns några snabba medel som kan förändra situationen. Det vill säga när vissa näringer/delmarknader går framåt och andra näringar/delmarknader minskar. Ett typiskt exempel är att sömmerskor i Bergsslagen eller låt säga stålarbetare i Bergslagen inte är hjälpta av att arbetskraftsefterfrågan på datatekniker i Stockholm är hög.
Då näringar fallit tillbaka utan att de som arbetar kan söka sig till de näringar som är på frammarsch på grund av högre eller andra kunskapskrav i den nya delmarknaden finns stora risker för att arbetslösheten blir långvarig och ökande. Den som har varit långvarigt arbetslös drabbas av ett minskat humankapital han/hon förlorar erfarenhet och kunskaper i takt med att branscherna utvecklas krävs ökade kunskapar och kan tillslut leda till att den arbetslösa förlorar sin kompetens.
I detta fall beror således arbetslöshet på matchningsproblem på arbetsmarknaden så hjälper varken lönesänkningar eller att förändra efterfrågan som de tidigare teorierna har pekat på. Istället blir lösningen enligt teoretikerna att skapa en mer rörlig och flexibel arbetsmarknadspolitik genom att satsa på arbetsförmedling, omskolning, flyttbidrag som kan hjälpa att para ihop arbetssökande med lediga jobb samt åtgärder för en mer flexibel lönestruktur som gör det mer lönsamt och lockande att byta arbete. [15]
4.2.6 Övriga orsaker
En del personer har svårigheter med att få ett arbete bland annat på grund av arbetsskador, psykiska sjukdomar och funktionshinder men även på grund av låg utbildning. Detta då arbetsgivare oftast i första hand är intresserade av så kallade ”A-människor”, det vill säga högutbildade personer och personer utan skador. Detta beror på att det blir både billigare och enklare för arbetsgivaren att anställa då de bland annat inte behöver anpassa arbetsuppgifterna för personer med exempelvis skador.[16] Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån tillhör personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga arbetskraften i betydligt lägre utsträckning jämfört med ej funktionsnedsatta eller funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga.[17]
Idag kräver många arbeten högre kompetens. Det gör att personer med en låg utbildning kan få svårigheter att få ett arbete. Dessa personers arbetsmarknad krymper även i fall dessa personer inte vill kompetensutveckla sig. [18]10 % av de funktionsnedsatta har någon gång under de senaste fem åren känt att de på grund av sin funktionsnedsättning blivit nekade arbete de sökt fastän de haft tillräckliga meriter för det. Inom mer högkvalificerade yrken som kräver en kortare högskoleutbildning arbetar en mindre andel funktionsnedsatta jämfört med yrkesgrupper som inte har krav på yrkesutbildning[19]
[12] Gleerups Reflex A-kurs plus. Ekonomisk politik sida 307 Hans Almgren http://www.gleerups.se/gleerups/upload/files/entree/entree_gy-vux/samhallskunskap/reflex/reflex_a-kurs_plus_uppl_4/facit/facit_aplus14_ekonomisk_politik.pdf (2010-02-16)
[13] VÅR EKONOMI, del II Kapitel 12 sida 278-281
[14] VÅR EKONOMI, del II Kapitel 12 sida 281-282
[15] VÅR EKONOMI, del II Kapitel 12 sida 278-281
[16] Se intervjubilaga 2
[17] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM05 03_2008K04_BR_AM78BR0903.pdf s.29 (2010-02-21)
[18] Se intervjubilaga 2
[19] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM05 03_2008K04_BR_AM78BR0903.pdf s.48 (2010-02-21)
4.3 Konsekvenser av arbetslöshet
Här nedan beskriver vi konsekvenserna av arbetslöshet. Konsekvenserna tar sig i uttryck på olika sätt, därför har vi kategoriserat dem utifrån individ, grupp och samhälle.
4.3.1 Individnivå
Jahodas deprivationsteori
Marie Jahodas deprivationsteori bygger på att ett arbete fyller fem olika funktioner som alla motsvarar ett mänskligt grundbehov. När en individ blir arbetslös kan denne berövas vilket kan leda till att dennes hälsa försämras och individen får en känsla av resignation.
De fem funktioner som Jahoda menar att ett arbete fyller är:
1. Individens behov av regelbunden aktivitet
2. Individens behov av sociala kontakter
3. Individens behov av tidsstruktur
4. Individens behov av att uppleva kollektiva mål
5. Individens behov av social status och en egen identitet
Den första punkten, som handlar om behovet av regelbunden aktivitet, handlar om betydelsen av att få regelbuden aktivitet genom arbete. Detta behöver inte innebär att erfarenheterna på detta arbete kan vara såväl positiva som negativa. För många innebär regelbuden aktivitet en grund för god psykisk hälsa. Genom att ha en regelbunden aktivitet minimeras även risken för att falla i apati.Den andra punkten, som handlar om behovet av sociala kontakter, handlar om vikten av ett socialt samspel. Detta är något som alla är beroende av, men som kan vara svårt för en arbetslös person att få.
Den tredje punkten, som handlar om behovet av tidsstruktur, handlar om att det finns en tidsram för personen att följa och denne får även en struktur i vardagen. På så vis behöver inte frågan ”Vad ska jag göra idag?” ställas så fort dagen börjar, utan det finns redan en bestämd tidsplan.
Den fjärde punkten, som handlar om behovet av att uppleva kollektiva mål, handlar om vikten av att vara en del i en större helhet. Denna punkt handlar även om hur individen känner att denne på något vis bidrar till samhället genom att arbeta.
Den femte punkten, som handlar om behovet av social status och en egen identitet, handlar om vikten av att ha en identitet eller plats i samhället. Även om individen är missnöjd med dess plats eller identitet så är ändå det faktum att denne har en bestämd plats i samhället viktigt. En arbetslös anses inte vara en del av samhället och ha denna bestämda plats. Ett exempel på hur viktig denna plats och identitet är kan vara första gången en person möter någon annan. Nästan alltid är en av de första frågorna om vad den andre arbetar med.
Den kritik som finns mot Jahodas deprivationsteori är att utifrån denna ses arbetslösa enbart som passiva objekt. Man räknar även enbart in aktuella förhållanden och bortser från tidigare och framtida omständigheter.[20]
[20] http://epubl.luth.se/1402-1781/2007/01/LTU-CDUPP-0701-SE.pdf (2010-02-18)
Psykisk konsekvens
Det finns studier som visar på sambandet mellan storlek på ersättning och psykiskt välmående. Dessa studier, genomförda av Marie Jahoda, visar att den psykiska hälsan försämras i linje med att ersättningen sänks. Sveriges ersättningssystem för arbetslösa är viktiga, eftersom de minskar den ekonomiska stress som uppkommer. Denna stress leder lätt till psykiska och psykosomatiska problem, som nedstämdhet, sömnproblem, huvudvärk och magbesvär. Utöver dessa problem kan den arbetslösa få känslan av att vara ensam. Detta på grund av att denne helt enkelt inte har råd att umgås med vänner, då detta kan kräva vissa kostnader för att exempelvis följa med på sociala och kulturella aktiviteter.[21]
I fyra, respektive två kohort- och fallkontrollstudier studerades sambandet mellan arbetslöshet och självmord. De deltagandes psykiska hälsa och allmänna hälsotillstånd undersöktes innan studien. Alla dessa studier påvisade att risken för självmord skulle höjas vid arbetslöshet. Studierna påvisade inget klart samband på hur arbetslöshet påverkar självmordsrisken när en grupp blir arbetslös eller när ett fungerande ekonomiskt skyddsnät finns. Sammanfattningsvis visade dessa studier att det finns ett samband mellan när en enskild individ drabbas av arbetslöshet och ökad risk för självmord.[23] Det finns även ett samband mellan satsade pengar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och minskad risk för självmord. Dessa visar att för varje US$10/person som satsas på arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas risken för självmord med 0,04 %.[24]
[21] http://eprints.bibl.hkr.se/archive/00000975/01/LarssonSmyth_PA.pdf sid. 3 (2010-02-18)
[22] http://fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Uppslagsverket/arbetsl%C3%B6shet.pdf sid. 1 (2010-02-18)
[23] Ibid. sid. 3
[24] http://fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Suicid---effekter-av-arbetsloshet/ (2010-02-18)
4.4 Gruppnivå
Ungdomar som inte får något jobb går miste om den så kallade socialiseringsprocessen. Med hjälp av ett jobb kommer man lättare in i vuxenvärlden, och kan förstå dess annorlunda normer och värderingar.[25] Unga arbetslösa, 20-24 år, lider även av dålig hälsa, både fysisk och psykisk. Denna dåliga psykiska hälsa kan faktiskt uppstå som en konsekvens av den brist på socialt umgänge som arbetslösa upplever. Bristen på fysisk aktivitet, som kan hindra att problem som oro och ångest uppstår,[26] kan vara en annan orsak till att arbetslösa ungdomar upplever dessa psykiska besvär. Arbetslösa ungdomar har en väldigt stillasittande fritid i jämförelse med arbetande och studerande ungdomar.[27] Många av dessa unga arbetslösa uppger även att de har självmordstankar och känner att de saknar emotionellt stöd. Andelen unga arbetslösa som har uppsökt kurator eller psykolog är stor.[28] Antalet självmordsförsök var större hos arbetslösa unga kvinnor än arbetslösa män och arbetande och studerande ungdomar.[29] En svensk studie (Janlert & Hammarström 1992; Hammarström & Janlert, 1994) visade att unga arbetslösa, framför allt män, ökar sin alkoholkonsumtion när de blir arbetslösa. Bland unga arbetslösa kvinnor är rökning i större utsträckning vanligare. Dessa röker mer än arbetande och studerande.[30]
Trots att läget för unga arbetslösa ser ut som nyss beskrivet gjordes det en studie som visade att både yngre och äldre anser att arbetslösheten är mindre påfrestande, både psykiskt och ekonomiskt, än vad personer i medelåldern gör. Anledningen till att denna studie skilde sig så markant från mycket annat kan ha varit att den hade så pass få deltagare.[31]
Studier av förtidspensionärer har visat att dessa har en lägre livskvalitet än icke-förtidspensionärer och ålderpensionärer. Det har även visat sig att bland förtidspensionerade är dödligheten 1-3 gånger så stor som hos personer av samma ålder som inte är förtidspensionerade. Ju tidigare förtidspensioneringen sker, desto högre är risken att dö i förtid. De personer som deltog i studien hade visserligen en sjukdom från början, men trots att man tog hänsyn till denna var behovet av vård större än för män utan förtidspension.[32]
[25] Se Intervjubilaga 2
[26] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K04_TI_03_A05TI0904.pdf (2010-02-18)
[27] http://fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsoenkaten/Resultat-2008/Ungas-halsa-2006-2008.pdf sid. 17 (2010-02-18)
[28] http://fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/Ungas-halsa/ (2010-02-18)
[29] http://fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsoenkaten/Resultat-2008/Ungas-halsa-2006-2008.pdf sid. 33 (2010-02-18)
[30] http://fhi.se/PageFiles/3118/arbetslos_konsekv.pdf sid. 67 (2010-02-18)
[31] http://eprints.bibl.hkr.se/archive/00000975/01/LarssonSmyth_PA.pdf sid. 15-16 (2010-02-18)
[32] http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?id=395&typ=pm (2010-02-18)
4.5 Samhällsnivå
Utifrån samhällsnivå så blir konsekvensen av arbetslöshet mest av ekonomiskt slag. Färre människor i sysselsättning innebär en minskad produktion av varor och tjänster vilket bidrar till en lägre bruttonationalprodukt* än om alla vore sysselsatta.
*Förklaring: Bruttonationalprodukt eller BNP är en måttenhet som visar värdet av alla varor och tjänster som tillverkas och används till konsumtion, investering och export under en period. [33]
En hög arbetslöshet tär även på statsbudgeten genom ökade utgifter i form av olika försörjningsstöd för de arbetslösa. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna och klasskillnaderna i landet av en hög arbetslöshet.[34] Den nyaste uppgiften om Sveriges inkomstskillnader är från 2007 och då låg ginikoefficienten* på 0,311 vilket är den högsta siffran sen man började mäta med denna enhet. Samhällets inkomstskillnader påverkas självklart inte enbart av arbetslösheten men den har fortfarande en effekt på den.[35] Med hög arbetslös växer även grogrunden till främlingsfientliga åsikter, vilket var fallet under 1920- och 1930-talet när nationalsocialismen växte fram i Tyskland under massarbetslösheten. [36]
*Förklaring: Ginikoefficienten är ett mått baserat på Lorenzkurvan och mäter ett lands inkomstspridning mellan 0-1. Vid 0 råder jämlikhet vid ju högre siffra desto större lönespridning.[37]
Sammanfattningsvis kan man säga att arbetslöshetens konsekvenser är kostsam för samhället, klyftorna mellan fattiga och rika blir större och den kan även vara grund för främlingsfientlighet.
[33] http://www.ekonomifakta.se/sv/stand-alone/Sokresultat/?q=bnp (2010-02-21)
[34]http://intranet.abf.se/filearchive_root/ABF/_Enhetens%20dokument/Verksamhet/Europa%20%C3%A4r%20ditt!/Del5%20-%20Kampen%20mot%20arbetsl%C3%B6sheten.pdf (2010-02-21)
[35] http://www.scb.se/Pages/PressArchive____259759.aspx?PressReleaseID=263704 (2010-02-21)
[36]http://intranet.abf.se/filearchive_root/ABF/_Enhetens%20dokument/Verksamhet/Europa%20%C3%A4r%20ditt!/Del5%20-%20Kampen%20mot%20arbetsl%C3%B6sheten.pdf (2010-02-21)
[37] http://www.aktiesite.se/Mikroteori/gini_koefficienten.htm (2010-02-21)
