5. Hemlöshet
5.1 Statistik
För att få en bild över hur stor hemlösheten är lägger vi här fram vissa statistiska element som kan vara användbara.
5.1.1 Hemlösa
Senast Socialstyrelsen gjorde en kartläggning av hemlöshet i Sverige var år 2005. Denna kartläggning gjordes i samarbete med olika uppgiftslämnare som alla är myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med hemlösa personer. Det är bland annat behandlingshem, beroendekliniker, frivilligorganisationer, socialtjänsten, psykiatriska kliniker, kriminalvårdsmyndigheter och kvinnojourer. Dessa uppgiftslämnare rapporterade att det fanns cirka 17800 hemlösa i Sverige år 2005 varav tre fjärdedelar av dessa var män och en fjärdedel kvinnor. Merparten av de hemlösa var födda i Sverige men antalet födda i andra länder var överrepresenterade. Medelåldern låg på omkring 41 år. Under den vecka man gjorde undersökningen rapporterade man att majoriteten av de hemlösa personerna bodde i institutionsboende eller stödboende. 12 % av de hemlösa bodde under denna vecka i ett så kallat akutboende och 5 % sov utomhus, vilket motsvarar 2136 respektive 890 personer. 62 % av de hemlösa hade missbruksproblem, respektive 40 % som hade psykiska problem. [38]
I de senaste undersökningarna av socialstyrelsen är majoriteten av de hemlösa män. Dessa visade att det är vanligare att kvinnorna är yngre och dessutom varit hemlösa under en kortare tid. [39]
Problemet med Socialstyrelsens kartläggningar är att de dock inte är heltäckande utan enbart omfattar personer som någon gång varit i kontakt med exempelvis frivilligorganisationer, kriminalvården och socialtjänsten. Alltså kan man anta att det finns stora mörkertal i statistiken, vilket innebär att antalet hemlösa i Sverige antagligen är fler än 17800 personer.[40]
[38] http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-131-16 (2010-02-18)
[39] http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-131-16 (2010-02-18)
[40]http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2007/08&bet=C300&dok_id=GV02C300#_Toc179773978 (2010-02-18)
5.2 Orsaker och teorier bakom hemlöshet
Det finns egentligen lika många orsaker och teorier bakom hemlöshet som det finns hemlösa. Här nedan ska vi dock försöka klargöra vilka som kan ligga till störst grund för att människor drabbas av hemlöshet.
Psykreformen 1990
En bidragande orsak sägs ha vart en reform som genomfördes år 1990 som gick ut på att psykiskt sjuka som levde i totala institutioner skulle skrivas ut för att omgivningen i institutionerna påverkade snarare de psykiskt sjuka i negativ bemärkelse än i positiv riktning. Problemet med denna reform var dock att de psykiskt skrevs ut och lämnades i för stor utsträckning att klara sig själva. De skrevs antingen in ensamma lägenheter som de inte klarade av att sköta på grund av den hospitalisering de flesta hade upplevt tidigare. Vilket därefter ledde till att de vräktes på grund av missade hyror, klagomål osv. Andra skrevs direkt ut till hemlöshet. [41]
Förklaring: Med hospitalisering avses människor som har levt stora delar av sitt liv på institutioner och då anpassas av ett specifikt livsmönster där det egna ansvaret krymps. [42]
Ekonomiska orsaker
En annan självklar orsak är den ekonomiska sidan av hemlöshet. Exempelvis så är arbetslöshet i samband med för låga ersättningar en bidragande faktor till att människor blir hemlösa. Den förändrade inkomsten ligger sällan i nivå med personens utgifter i form av hyror och så vidare, vilket gör att de inte har råd med alla betalningar och kan leda till att man slutligen vräks från sitt boende.
Familjära och personliga kriser (ej ekonomiska)
Skilsmässa sägs vara ett vanligt förekommande varför folk blir hemlösa. Det kan exempelvis vara så att den som förfogar över hyreskontraktet stannar och därmed tvingas den andre att lämna boendet. Kerstin Lundholm ser även att många människor flyr sitt hem på grund av misshandel och hot från sin partner och därav blir hemlösa. [43]
Missbruk
Narkotika och alkoholrelaterat missbruk sägs även de vara orsaker bakom hemlöshet. Ett missbruk försvagar ofta ens privatekonomi vilket i sin tur bidrar till svårigheter med att betala räkningar och så vidare.[44] Kerstin Lundholm, ansvarig inom socialt arbete på Frälsningsarmén påpekar att många av dem som söker sig dit har ett missbruk. [45]
Bostadsbrist, höga krav och restriktivare uthyrning
En annan orsak är att hemlösheten är ett resultat av den bostadspolitik som först genom åren, vilken sägs ha skapat ett underskott på bostäder. Miljonprogrammet 1969-75 sägs vara första gången Sverige rådde bot på bostadsbristen och under följande år runt 1970 tycks hemlöshetssiffrorna varit låga. [46]
Men under 1980-talet förvandlades lägenhetsöverskotten i storstäderna till ett underskott och statistik visade att de hemlösa hade blivit flera. I samband med bostadsbristen och att allt fler sökte bostad kunde hyresvärdarna ställa högre krav på dem som ville hyra. Många av de allmännyttiga bostadsföretagen, som tog hand om hemlösa drabbades samtidigt av ekonomiska problem och marknadsmässiga svårigheter. Detta ledde till en mer restriktiv uthyrning, trots att vissa lägenheter stod tomma. [47]
Tidigt under 90-talet skedde också en medveten avreglering av bostadsmarknaden och år 1993 hävdes den lag som tidigare hade givit kommunerna rättigheten att bestämma fördelningen av lägenheter på sociala grunder. Samma år avvecklades även investeringsbidraget för ny- och ombyggnad av bostäder, konsekvensen av detta blev att bostadsbyggandet minskade. [48]
Forskare har pekat på att dessa förändringar har drabbat de svagaste bostadskonsumenterna hårdast, det vill säga de med minst inkomst och andra problem som beskrevs ovan.[49]
[41] http://www.situationsthlm.se/sv/FAQ/ (2010-02-20)
[42] http://ne.se/sok/hospitalisering?type=NE (2010-02-20)
[43] Intervjubilaga ”Kerstin Lundholm”
[44] http://www.drugnews.nu/article.asp?id=2496 (2010-02-20)
[45] Intervjubilaga ”Kerstin Lundholm”
[46] Alkohol och Narkotika, Laholm 2010
[47] ibid.
[48] ibid.
[49] ibid.
5.3 Konsekvenser av hemlöshet
Här nedan beskriver vi konsekvenser av hemlöshet. Konsekvenserna tar sig uttryck på olika sätt, därför har vi kategoriserat dem utifrån individ, grupp och samhälle
5.3.1 Individnivå
Att leva som hemlös medför många olika risker och konsekvenser. Om man inte redan tidigare befann sig i ett missbruk är risken stor att du hamnar i ett när du blir hemlös. Hemlösa löper även större risk för att bli utsatta för stöld, våld och övergrepp. [50] En annan konsekvens som drabbar hemlösa är att de ofta saknar en struktur och rutiner som ett hem medför, vilket visats vara viktigt för det psykiska välbefinnandet. [51]
5.3.2 Gruppnivå
Det finns samband mellan hemlöshet och missbruk. Andelen narkotikamissbrukare är hög dels bland de som bor på härbärgen, men ännu högre är den bland de som lever på gatan och de som har andra sociala problem. En studie, som gjordes på Irland, visade att en stor del av de hemlösa som varit interner var missbrukare. Narkotikamissbruk bland hemlösa sker till stor del genom injicering, ofta med delade nålar.[52] Detta leder till att sjukdomar som hiv, Stafylokocker och hepatit B och C lätt sprids mellan de missbrukande hemlösa, vilket i sin tur leder till att dessa får en sänkt livskvalitet.[53]
År 2004 utkom en femårig studie, som Socialstyrelsen gjort, där 82 hemlösa män ingått. Studien visade att män som har både ett missbruk och psykiska problem mår avsevärt sämre av hemlösheten.[54] Psykiska problem är i jämförelse med personer som har en bostad mycket vanligare hos människor som är hemlösa. De psykiska problemen är dessutom betydligt mycket allvarligare hos de hemlösa.[55]
I nästan alla fall av hemlöshet ökar de olika problem som kopplas till hemlösheten i takt med att tiden går och boendesituationen inte förändras. Detta gäller såväl missbruksproblem, som psykiska och ekonomiska problem. Dock är psykiska problem vanligare hos hemlösa kvinnor, medan missbruksproblem är vanligare hos hemlösa män.[56]
5.3.3 Samhällsnivå
Konsekvenserna på samhällsnivå är de samma som inom arbetslösheten. (Se Arbetslösheten, konsekvenser på samhällsnivå)
[50] http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=11516 (2010-02-26)
[51] Dahlberg, Göran, Alkohol & Narkotika Laholm 2010 s 24
[52] http://ar2003.emcdda.europa.eu/sv/page074-sv.html (2010-02-17)
[53] http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie-113-drogutvecklingen-i-sverige-2008.pdf sid. 140-141 (2010-02-17)
[54]http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2007/08&bet=C300&dok_id=GV02C300#_Toc179773978 #5 (2010-02-17)
[55] http://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/Uppsatser/socarb/c-upps_04/h_lundkvist_cupps.pdf s. 5 (2010-02-17)
[56] http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9717/2006-131-1_20061312.pdf s. 60 (2010-02-18)
