3. Utanförskapsdefinitioner
3.1 Kenneth Abrahamssons utanförskapsteori
Begreppet utanförskap kan ha en rad olika betydelser utifrån vilka perspektiv man ser på det.En forskare vid namn Kenneth Abrahamsson definierar utanförskap utifrån sex olika aspekter.
Medborgarskap och de mänskliga rättigheterna
Utanförskapet kan baseras på medborgarskapet och de mänskliga rättigheterna. För en person som inte har medborgerliga rättigheter och skyldigheter kan det innebära att personen i fråga i många fall kan känna sig utanför i samhället. Dessa personer är oftast flyktingar och papperslösa invandrare.
Socioekonomsikt utanförskap
Det dessa människor har gemensamt är att de saknar en social inkomst. En social inkomst innebär att personen inte försörjer sig själv genom lönearbete, utan lever i stället på olika former av ersättningar vilka är knutna till socialförsäkringarna, arbetslöshetsunderstödet eller andra bidragsformer.
Segregation
Ett exempel på detta är ett område där enbart människor från andra länder bosatt sig. Arbetslösheten och studieavbrotten är höga. Detta sorts utanförskap kan leda till en starkare grupp där traditioner, vanor och kultur stärks och genom detta stärks även gemenskapen.
Kommunikation
Till detta utanförskap hör informations- och kunskapsklyftor, men även digitala klyftor. Faktorer som kan vidga eller begränsa detta utanförskap är i första hand utbildning, IT-kompetens och språk. Utöver dessa tillkommer även olika handikapp som kan hämma kommunikation, exempelvis nedsatt syn eller hörsel, talsvårigheter eller neurovetenskapliga funktionshinder. Även språk är en uppdelande faktor, speciellt när det gäller klass. Trots detta kan språk även stärka gemenskapen, exempelvis genom dialekter.
Kriminellt utanförskap
Dessa väljer ett illegalt utanförskap genom att bryta mot lagen. Dessa personers handlingar kan ha påverkats av social marginalisering, fattigdom, arbetslöshet och andra faktorer som gör det svårt att inrätta sig i samhället och arbetslivet.
Gemenskap
Oftast handlar det om mobbning eller trakasserier på till exempel skolan eller arbetsplatsen. I vissa fall kan en persons sexuella läggning ha med saken att göra. När människor inte känner gemenskap med andra kan detta leda till psykisk ohälsa i och med att de inte känner sig behövda i samhället. [1]
3.2 Socioekonomisk utanförskapsmodell
Utifrån definitionerna på föregående sida har vi valt att fokusera på ett socioekonomiskt utanförskap, avgränsat till arbetslöshet och hemlöshet.
3.3 Alliansregeringens modell
Alliansregeringens definition av utanförskap utgår ifrån sysselsättning, ett slags socioekonomiskt utanförskap. Där anges att utanförskapet är de som försörjs med olika sociala ersättningar räknat som helårsekvivalenter, det vill säga alla dagar någon haft ersättningar räknas samman och omräknas till att motsvara helårsarbetskrafter. [2]Utanförskapet omfattar förtidspensionerade, sjukskrivna, öppet arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, undersysselsatta samt latent arbetssökande. Sammantaget rör det sig om ungefär 1,5 miljoner individer i arbetsför ålder i Sverige. [3]
Nedan följer en tabell utformad av regeringen om utanförskap:
Förklaring:
Latent arbetssökande är personer utanför arbetskraften som velat och kunnat arbeta, men som inte aktivt sökt arbete, samt heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete. Undersysselsatta är sysselsatta personer som vill öka sin arbetstid och kan göra det inom 14 dagar. Personer med sjukpenning är människor som inte kan arbeta på grund av sjukdom och som inte längre mottar arbetsgivarens sjuklön. Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning är människor som troligen inte kommer att kunna arbeta på heltid, på grund av sjukdom, skada, eller funktionshinder.
[1] http://www.fas.forskning.se/fas_templates/Page____1594.aspx
[2] Regeringsfinansplanen 2008 s. 16
[3] ”Innanför utanförskapet” Kenneth Abrahamsson, juni 2009
3.4 Definitionsproblematik beträffande arbetslöshet
Att definiera vad arbetslöshet är och vilka man ska inkludera är en viktig del av arbetslöshetsfrågan. Beroende på vilka man ska inkludera och exkludera kan man få olika uppgifter på hur stort eller litet problemet är.
International Labour Organizations arbetslöshetsdefinition
Sen ett regeringsbeslut från 2007 har man använt sig av ett europeisk mått på arbetslösheten. Tidigare räknade Sverige arbetslösheten från 16-64 år men numera räknar man från 15-74 samt att man numera räknar in de heltidsstuderande som är beredda och aktivt sökt arbete inkluderas i arbetslöshetsdefinitionen.
En person räknas som arbetslös om denna:
- inte är sysselsatt men ingår i arbetskraften.
- kan börja ett arbete inom 14 dagar
- har aktivt sökt ett arbete under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja arbete inom tre månader efter mätveckan. [4]
Förklaring:
Arbetskraften syftar till personer som antingen är arbetslösa eller sysselsatta mellan 15-74 år. I arbetskraften ingår inte till exempel hemarbetande eller långtidssjuka. Dessutom ingår inte studerande om de inte faller in i kategorin att de är beredda att ta ett jobb och aktivt söker arbete.
Arbetslöshet kan definieras som en känsla
Andra definierar arbetslöshet som en känsla. Då är det alltså ens egen upplevelse som spelar in om man är sysselsatt eller inte. Känner man sig arbetslös är man det helt enkelt. Därigenom kan deltidsarbetare, undersysselsatta m.fl. som vill öka sin arbetstid inräknas trots att de egentligen har en sysselsättning, men inte känner sig tillräckligt sysselsatta. [5]
3.4.1 Arbetslöshetsdefinition
Utifrån ovanstående har vi skapat en egen definition som lyder:
En person räknas som arbetslös när denne står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker jobb utan att vara knuten till volontärarbete eller studier, såsom gymnasie- och universitetsutbildningar. Även personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller minskad fysisk och/eller psykisk arbetsförmåga och som inte längre mottar arbetsgivarens sjuklön räknas in. Det vill säga personer som mottar sjukpenning eller aktivitetsersättning. Likaså latenta arbetssökande personer som står utanför arbetskraften som har velat och kunnat arbeta men som inte aktivt söker jobb. Undersysselsatta och personer som ingår i ett arbetsmarknadspolitisktprogram räknas även med i denna definition. Däremot räknas inte personer som sökt arbete men studerar.
[4] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/
(2010-02-9)
[5] http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A
(2010-02-13)
3.5 Definitionsproblematik beträffande hemlöshet
Vad innebär egentligen begreppet hemlöshet? Faktum är att begreppet inte har någon allmänt erkänd definition, vilket gör det mycket svårbegripligt. Hemlöshet betraktas på olika sätt beroende på sammanhang. Därmed kan det betyda olika inom bland annat historiska, politiska samt forskningssammanhang. Detta i sin tur gör det svårt att få ett historiskt perspektiv på hemlöshetsbegreppet, då det definierats olika under olika tidsepoker. Det är även svårt att beskriva utvecklingstendenser med mera. Nedan ska vi försöka att klargöra det hela.
Enligt slutbetänkanden från den svenska Kommittén för hemlösa (SOU) är den allmänna uppfattningen om vad hemlöshet är när människor lever på gator och torg. Människor som sover på parkbänkar, på tunnelbanestationer. Kommittén anser att man bör bredda på dessa uppfattningar genom att inte se hemlösa som enbart dessa människor, utan människor som har en svag ställning på bostadsmarknaden.
Bostadslöshet och hemlöshet
Skillnaden mellan hemlös och bofast må låta som två olika saker. Men hur är det egentligen med personer som bor i en husvagn eller en kolonistuga året runt? Personer som är intagna på sjukhus, fängelser eller andra institutioner och som saknar en bostad när de skrivs ut? Eller personer som av ekonomiska skäl inte har råd att skaffa sig en egen bostad utan bor hemma hos andra? Kan dessa personer anses vara hemlösa eller inte?
James D. Wright menar att man måste förstå innebörden av begreppet ”hem” för att sedan kunna behandla definitionsfrågan – vilka är hemlösa, vilka är bofasta och vilka lever i gränslandet mellan dessa?
Vad är ett hem?
Själva ordet ”hem” har fornnordiska rötter och kunde enligt Svenska Akademins ordbok betyda både hus, hemort och värld. Under 17- och 1800-talet började allt mer positiva känslor knytas an till ordet. Hemmet blev som en egen ”varm värld” i kontrast till den ”kalla världen” därute. I sitt hem, som är ens eget territorium kan man skapa sina egna spelregler. Här är det du som bestämmer. Till skillnad från härbärgen eller hotell för hemlösa där det är självbestämmandet förflyttas. Hemmet avgränsas från den offentliga världen genom portar, lås, ringklockor, persienner och så vidare.
Tre sätt
Enligt Ingrid Sahlin, forskare inom hemlöshet, finns det tre sätt för de två begreppen att relatera till varandra. Ett sätt är att hemlösheten är en del av bostadslösheten. Det vill säga att en person kan sakna en bostad men ändå inte känna sig hemlös. Det andra sättet är bostadslösheten är en del av hemlösheten, vilket innebär att en person kan ha en bostad men ändå känna sig hemlös. Det kan till exempel vara flyktingar som bor på en flyktingförläggning, men som saknar ett hem. Det tredje sättet är att hemlöshet och bostadslöshet är två skilda saker. Hemlöshet är mer ett känslomässigt tillstånd, medan bostadslöshet är ett fysiskt tillstånd. Man skiljer på asocialitetsfokuserande och bostadsfokuserande. Enligt det förstnämnda är man hemlös på grund av personliga svagheter som fysisk och psykisk ohälsa. Enligt det sistnämnda är man bostadslös på grund av till exempel bostadsbrist, arbetslöshet eller annat.
Uteliggare
Till begreppet uteliggare hör de personer som sover ute på parkbänkar, under broar, i containrar och så vidare. Till begreppet hör även personer som bor inomhus på platser som inte är avsedda för boende som till exempel på tunnelbanestationer, i rivningshus eller i portuppgångar. Dessa personer saknar bostad och tvingas sova ute. Även personer som ibland sover på härbärgen eller hemlöshetshotell är ibland uteliggare då det inte finns platser för alla. Därmed måste man ”turas om”. Det kan även handla om årstider. Under den kalla årstiden bor de inomhus och under den varma utomhus. [6]
De svenska myndigheternas hemlöshetsdefinition
Socialstyrelsen är en statlig myndighet som sorteras under Socialdepartementet. De har många olika arbetsuppgifter inom områden som socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd med mera. Socialstyrelsen samlar in kunskap inom alla dessa områden, sammanställer dem, analyserar och förmedlar. De ansvarar även för hälsodataregister och officiell statistik.[7]
Socialstyrelsen har gjort nationella kartläggningar av hemlösheten i Sverige och de definierar hemlösa såhär:
”Personer som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande samt är hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Till de hemlösa räknas således personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en eventuell utskrivning. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta. Däremot räknas inte personer som hyr i andra hand eller bor inneboende hos någon anhörig”. [8]
3.5.1 Hemlöshetsdefinition
Utifrån ovanstående har vi använt de svenska myndigheternas hemlöshetsdefinition med vissa tillägg:
Personer som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något permanent inneboendeförhållande samt är hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Till de hemlösa räknas således personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en tänkbar utskrivning. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta. Däremot räknas inte personer som hyr i andra hand eller bor inneboende hos någon anhörig. Utöver detta räknas även personer som hyr eller äger en bostad men känner sig alienerad från denna.[6] Swärd Hans, HEMLÖSHET, Polen 2008
[8] Swärd Hans, HEMLÖSHET, Polen 2008
