Här nedan presenteras olika ersättninger, bidrag och andra former av stöd som ska motverka att utanförskapet växer eller minska konsekvenserna för de individer som befinner sig i ett socioekonomiskt utanförskap.

6.1 Arbetslöshetsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen finns till för att arbetssökande personer ska kunna få en ekonomisk ersättning under den tid de söker efter ett nytt arbete eller annan sysselsättning. Denna försäkring gäller för alla som arbetar i Sverige samt bor i Sverige och som är gränsarbetare i ett annat EU - eller EES-land. [57]

Hur kan man få ersättning?
För att kunna få arbetslöshetsersättning gäller det att man uppfyller vissa grundvillkor.
I samband med att man skriver in sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen görs en anmälan till arbetslöshetskassan. Arbetsförmedlingen är skyldig att lämna uppgifter om den arbetssökande till bland annat Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna, då det är dem som tar beslut vad gällande ersättningar med mera. Som arbetssökande är det obligatoriskt att alltid finnas tillgänglig för arbetsförmedlingen vid exempelvis möten. Hos Arbetsförmedlingen får den arbetssökande en kontaktperson som hjälper till att göra en handlingsplan där det ska stå hur man så snart som möjligt och på bästa sätt kan få ett arbete. För att få arbetslöshetsersättning gäller det att den arbetssökande är beredd att ta vilket lämpligt jobb som helst, över hela arbetsmarknaden. Det är den arbetssökandes skyldighet att inte ha några som helst hinder. För den arbetssökande kan detta innebära att han eller hon blir tvungen att veckopendla eller till och med flytta för att kunna ta ett jobb. Tackar den arbetssökande nej till ett erbjudet arbete, inte deltar i bokade möten eller annat är arbetsförmedlingen skyldig att kontakta arbetslöshetskassorna. Detta kan bidra till utebliven ersättning vid fortsatt arbetslöshet. [58]

Arbetslöshetskassa
Arbetslöshetskassorna finns till för att utreda och besluta om medlemmarnas ersättningsrätt samt betalar ut eventuella arbetslöshetsersättningar. För rätten att bli medlem krävs det att man vid ansökningstillfället har lönearbetat och uppfyller villkoren om arbete inom kassans verksamhetsområde. Det finns olika arbetslöshetskassor inom olika branscher, till exempel Hotell – och restauranganställdas arbetslöshetskassa, Lärarnas arbetslöshetskassa, Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa och så vidare. Detta gäller även för de som inte lönearbetat vid ansökningstillfället men då krävs det att man uppfyllde villkoren när man senast arbetade. För de personer som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa finns Arbetslöshetskassan Alfa. Dessa personer kan trots att de inte är medlem i någon arbetslöshetskassa söka grundbeloppet. (Se nedan)[59]

6.1.1 Arbetslöshetsersättning

Hur betalas arbetslöshetsersättningen ut?
Arbetslöshetsersättningen betalas ut i två olika former – grundbelopp eller inkomstrelaterad ersättning.
Grundbeloppet är ett fast belopp som är till för de arbetssökande som uppfyllt ett arbetsvillkor[60]men som inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller som inte varit medlem tillräckligt länge. Enligt medlemsvillkoren på de flesta arbetslöshetskassorna gäller det att man varit medlem i minst tolv månader. Grundbeloppet betalas tidigast ut från den dag personen i fråga fyller 20 år.
Den inkomstrelaterade ersättningen är till för de arbetssökande som varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader och som uppfyllt ett arbetsvillkor under medlemstiden. [61]

Hur stor arbetslöshetsersättning kan man få?
Det är arbetslöshetskassan som beslutar om din rätt till arbetslöshetsersättning och hur hög ersättning du ska få. Ersättningarna betalas ut som dagpenning under högst fem dagar per vecka och är skattepliktig samt pensionsgrundande. Är man sjuk eller har annat hinder för att kunna ta ett arbete får man färre ersättningsdagar per vecka. Skulle man arbeta en del av veckan får man ersättning för de dagar man varit arbetslös.
Hur mycket ersättning man får beror på hur lång den genomsnittliga arbetstiden innan man blev arbetslös var. Genomsnittet räknas på alla tolv månader man arbetat och inte arbetat innan arbetslösheten. Den inkomstrelaterade ersättningen beror på hur mycket man arbetat tidigare och vilken inkomst man hade. Under de första 200 ersättningsdagarna får man högst 80 % av den tidigare inkomsten. Är man fortfarande arbetslös efter dessa 200 ersättningsdagar får man en ersättning med högst 70 % av den tidigare inkomsten. För den som är förälder till ett barn under 18 år kan man få ersättning i 450 dagar och får under denna tid behålla ersättningen med 70 %. Man kan högst få cirka 680 kronor per dag under hela ersättningsperioden och som lägst cirka 320 kronor per dag. Det betyder att om man tjänar över 21000 i månaden så får man inte ut 80 % i arbetslöshetsersättning.  Grundbeloppet ligger på 320 kronor per dag för den som innan arbetslösheten heltidsarbetat. För den som haft lägre genomsnittlig arbetstid minskar grundbeloppet successivt.  Från detta drar arbetslöshetskassan preliminär skatt.

Man kan även få nedsatt ersättning om det är så att man tackar nej till ett jobberbjudande utan att ha godtagbara skäl till det. Tackar man nej till ett arbete en gång kan ersättningen sänkas med 25 % i 40 ersättningsdagar. Tackar man nej en andra gång kan den sänkas med 50 % i 40 ersättningsdagar till. Sker detta även en tredje gång kan rätten till ersättning upphöra helt.  Detta gäller även om man säger upp sig från ett arbete utan giltiga skäl. Då kan man bli av med ersättningen i högst 45 dagar. Blir man istället uppsagd från sitt arbete på grund av till exempel dåligt uppförande kan man förlora sin ersättning i högst 60 dagar. Under dessa 60 dagar måste man fortfarande aktivt söka jobb för att inte riskera att bli av med ersättningen ännu längre.

Hur länge kan man få arbetslöshetsersättning?
I arbetslöshetsförsäkringen tillämpas sju karensdagar vilket innebär att man inte får ersättning under de första sju dagarna som arbetslös. Man gör så kallade karens före varje ny ersättningsperiod. En ersättningsperiod ligger på 300 dagar. Är man förälder till ett barn under 18 år kan man få ersättning i högst 450 dagar.  Är man fortfarande arbetslös efter en ersättningsperiod måste man uppfylla ett nytt arbetsvillkor för att börja en ny.  För de som deltidsarbetar och därmed är delvis arbetslös kan man högst få 75 ersättningsdagar under de veckor man arbetar. De resterande 225 dagarna kan man enbart få under veckor då man inte arbetar.

[57] Arbetsförmedlingen, Ekonomiskt stöd när du söker jobb – allt du behöver veta om arbetslöshetsförsäkringen

[58] ibid.

[59] Ibid.

[60] Arbetsvillkor: För att kunna få grundbeloppet eller en inkomstrelaterad ersättning krävs det att man under de senaste tolv månaderna innan man blev arbetslös ha arbetat i minst 80 timmar i månaden i minst sex månader eller minst 480 timmar fördelat på sex sammanhängande månaders arbete. I vissa fall kan man även räkna totalförsvarsplikt eller föräldrapenning som arbetad tid, dock högst i två månader. Har man inte haft möjlighet att arbeta under de senaste tolv månaderna på grund av vård av barn (under två år), totalförsvarsplikt, sjukdom med mera kan tiden förlängas det vill säga att man hoppar över tid men högst fem år utöver dessa tolv månader.

[61] Arbetsförmedlingen, Ekonomiskt stöd när du söker jobb – allt du behöver veta om arbetslöshetsförsäkringen

---

6.2 Jobbgaranti

6.2.1 Jobbgaranti för ungdomar

Jobbgarantin för ungdomar är ett arbetsmarknadspolitiskt program vars syfte är att erbjuda arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar i ett så tidigt stadium som möjligt. Detta ska göra det möjligt att få ett arbete snabbare eller att påbörja/återgå till en utbildning.[62]

Vilka får ta del av jobbgarantin för ungdomar?
Ungdomarnas jobbgaranti gäller för dem som är mellan 16 och 25 år (man får inte vara 25år) och som har varit anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen under tre sammanhängande månader. [63]

Vad får man ta del av i jobbgaranti för ungdomar?
Ungdomar som är med i jobbgarantin får ta del av studie- yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter med coachning, fördjupad kartläggning kombinerat med arbetspraktik, utbildning med mera. Arbetspraktiken får vara i högst tre månader. Utbildningen kan vara en kortare utbildning som ska förbättra ungdomars möjligheter till exempelvis anställning. [64]

Vad kan man få för ersättningar?
Som del av jobbgarantin för ungdomar får man erhålla antingen aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Aktivitetsstödet ligger på som lägst 320 kronor per dag och som högst på 680 kronor om man uppfyller villkoren för att få arbetslöshetsförsäkring och tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid. Uppfyller man inte arbetslöshetsförsäkringens villkor erhåller man i stället 223 kronor per dag. Utvecklingsersättningen är till för dem som inte är berättigade arbetslöshetsförsäkringen och som är mellan 18-24 år. Utvecklingsersättningen ligger på 134 kronor per dag om man har ett slutbetyg från gymnasiet. Saknar man slutbetyg får man 48 kronor per dag fram till 30 juni det år man fyller 20. Därefter har man rätt till 134 kronor per dag. [65]

6.2.2 Jobb – och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa

Jobb- och utvecklingsgarantin är till för dem som under en längre tid stått utanför arbetsmarknaden. Syftet med denna är att så snabbt som möjligt få deltagarna i arbete genom insatser som ska innehålla individuellt utformade åtgärder.

Jobb- och utvecklingsgarantin är uppdelad i tre olika faser:

·    Fas 1 innehåller aktiviteter som kartläggning, förberedande insatser och jobbsökaraktiviteter med coaching.

·    Fas 2 innehåller arbetspraktik, lyft, förstärkt och icke förstärkt arbetsträning

·    Fas 3 innebär att deltagaren erbjuds arbetsuppgifter hos en arbetsgivare som antingen är en privat eller offentlig arbetsgivare, ett socialt företag eller ideell organisation. [66]Arbetsgivaren ger inte ut lön, arbetsgivaravgifter eller försäkring till deltagaren. Deltagaren får istället erhålla aktivitetsstöd från Försäkringskassan om denne uppfyller villkoren. Om inte får deltagaren i stället försörjningsstöd av kommunen. Den arbetssökande är dock försäkrad av staten för arbetsskada, sveda och verk med mera samt vid dödsfall oavsett vilken ersättning personen har.  [67]

Anordnaren får 225 kronor per person och dag från arbetsförmedlingen till för att täcka handledarkostnader och annat. [68]

Lämpig sysselsättning för den deltagande är arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda, uppgifter den ordinarie personalen inte hinner göra eller arbete som höjer kvalitén i verksamheten. Deltagaren arbetar lika lång tid som den ansöker i arbetssökandet. Exempelvis om man söker heltidsarbeten ska man också jobba heltid i den tredje fasen. [69]

[62]www.arbetsformedlingen.se/admin/Documents/.../uga_sok.pdf (2010-02-26)

[63] ibid. (2010-02-26)

[64] ibid. (2010-02-26)

[65] http://www.forsakringskassan.se/nav/e1ab56e2b7672f565ffe4fcedddde7db) (2010-02-26)

[66] ibid. (2010-02-26)

[67] ibid. (2010-02-26)

[68] ibid. (2010-02-26)

[69] ibid. (2010-02-26)

---

6.3 Sjukförsäkring

Den allmänna sjukförsäkringens syfte är att ge ekonomiskt stöd till den som är sjuk och därmed inte kan arbeta. Denna innefattar två delar, sjuklön och sjukpenning. Dessa beskrivs nedan.[70] Eftersom dessa två innebär att man enbart erhåller cirka 80 procent av lönen kan man även skaffa sig en privat sjukförsäkring. Denna privata sjukförsäkring betalar ut mellanskillnaden, och ser på så sätt till att den som är sjuk trots sjukdomen får ut sin vanliga lön.[71]

6.3.1 Sjuklön

Vad är sjuklön?
Har man en anställning på minst en månad eller har arbetat oavbrutet i 14 dagar kan få sjuklön. Om man blir sjuk ska man den första dagen av sjukdomen anmäla detta till sin arbetsgivare. Efter detta kommer den sjuke erhålla sjuklön av arbetsgivaren. Sjuklönen betalas ut under 14 dagars tid som mest. Efter detta kan den sjuke istället få sjukpenning från Försäkringskassan. Vid mer än en veckas sjukdom måste den sjuke kunna visa upp läkarintyg.

Sjuklönen ligger på 80 procent av den vanliga lönen. Detta betalas ut dag 2-14 av sjukdom. Den första dagen är en karensdag och denna dag betalas ingen sjuklön ut. Ibland gäller dock inte karensdagen. Detta gäller när någon efter att ha kommit tillbaka till arbetet återinsjuknar inom loppet av fem dagar. Händer detta räknas det som en fortsättning på den förra sjukperioden och den sjuke får sjuklön redan första dagen.[72]

Högriskskydd
För den som är sjuk ofta eller kan bli sjuk under längre perioder finns det högriskskydd, ett allmänt och ett särskilt som kräver ansökan.

Allmänt högriskskydd
Det allmänna högrisksskyddet går ut på att man kan ha högst 10 karensdagar under en tolvmånadersperiod. Detta innebär att om man är sjuk mer än 10 gånger under loppet av tolv månader kan man få sjuklön redan första dagen.

Särskilt högriskskydd
Har man en sjukdom som innebär att man måste vara borta från arbetet minst tio gånger om året kan man ansöka om särskilt högriskskydd. Utöver att man med särskilt högriskskydd får sjuklön redan första dagen vid sjukdom får även arbetsgivaren ersättning för sjuklönen från Försäkringskassan.

Särskilt högriskskydd kan även erhållas om någon måste vara borta från arbetet vid en eller flera perioder som är längre än 28 dagar. Vid detta gäller en karensdag.

Vid ansökan om särskilt högriskskydd ska en skriftlig ansökan lämnas till Försäkringskassan. Försäkringskassan prövar fallet och kan be om läkarutlåtande som styrker sjukdomen.[73] Även arbetslösa kan ansöka om särskilt högriskskydd. [74]

[70] http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-det/Stod/Sjukforsakring/ (2010-01-20)

[71] http://www.din-privatekonomi.se/sjukforsakring-eller-sjukvardsforsakring/ (2010-01-20)

[72] http://www.forsakringskassan.se/nav/ba3e3c90a5ea9d3b41bbea86b739925d (2010-01-16)

[73] http://www.forsakringskassan.se/nav/3183fba5aabb9512f73891d4389cca22 (2010-01-16)

[74] http://www.forsakringskassan.se/nav/039d7c650f378fd1f3f407ef0bda743b (2010-01-16)

---

6.3.2 Sjukpenning

Vad är sjukpenning?
När en anställd har varit sjuk längre än 14 dagar gör arbetsgivaren en anmälan till Försäkringskassan, som nu bedömer rätten till sjukpenning. Bedömer Försäkringskassan att personen inte är i stånd att arbeta på grund av sjukdom erhåller denne sjukpenning.[75]

Sjukpenningen ligger på ungefär 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI. Försäkringskassan räknar ut en persons SGI utifrån personens beräknade årsinkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan vara högst 7,5 prisbasbelopp, och lägst 24 procent av prisbasbeloppet.[76] År 2010 ligger prisbasbeloppet på 42400 kr.[77]

Om man antar att en person har en månadslön på 18000 kr räknar man ut personens dagersättning på följande vis: 18 000 x 12 x 0,97 x 0,80/365 = 459 kronor per dag.
Siffrornas betydelse:
18 000 = månadslön
12 = månader på ett år
0,97 = faktor för att räkna ner SGI
0,80 = 80 procent av din SGI
365 = antal dagar per år

En person kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en period av femton månader. Under dessa dagar prövas din arbetsförmåga mot arbetsmarknaden

• 1–90: Sjukpenning (80 procent av lönen) om du inte kan utföra ditt vanliga arbete. Försäkringskassan undersöker om din arbetsgivare kan ordna annat jobb.
• Dag 91–180: Sjukpenning bara om du inte kan göra något som helst arbete hos din arbetsgivare, det behöver inte vara ditt vanliga jobb.
• Dag 181– : Sjukpenning bara om du inte kan utföra något arbete som förekommer på den reguljära arbetsmarknaden.

Oavsett om du har arbetsförmåga eller inte kan vanlig sjukpenning betalas i högst 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. Ramtiden räknas 450 dagar bakåt i tiden från den dag du begär sjukpenning för. Finns det ett behov av att överskrida denna gräns måste man ansöka om förlängd eller fortsatt sjukpenning. Denna innebär 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och kan erhållas högst 550 dagar.[78]

Sjuk utan anställning
Är man arbetslös och blir sjuk måste man ha varit anmäld hos Arbetsförmedlingen innan man blev sjuk för att erhålla sjukpenning. Även om man är arbetslös och inte söker arbete de första tre månaderna av arbetslösheten kan man få sjukpenning. Dock kan man inte få sjukpenning under de första 14 dagarna av sjukdom.[79]

[75] http://www.forsakringskassan.se/nav/44dec53db3a00976c013695d0e94b418 (2010-01-16)

[76] http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-det/Stod/Sjukforsakring/ (2010-01-21)

[77] http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33883.aspx (2010-01-21)

[78] http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-det/Stod/Sjukforsakring/ 2010-01-20)

[79] http://www.forsakringskassan.se/nav/039d7c650f378fd1f3f407ef0bda743b (2010-01-16)

---

6.4 Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättningen är till för personer från och med juli det år man fyller 19 år till och med månaden innan man fyller 30. Man kan erhålla ersättningen i högst 3 år i taget. Denna ersättning kan man få om man har nedsatt arbetsförmåga som bidrar till att man inte kan arbeta med cirka en fjärdedel av de arbeten som finns ute på arbetsmarknaden. [80]

Hur mycket kan man få?
Hur mycket man kan få i ersättning är beroende av hur nedsatt arbetsförmåga man har. Det finns hel, halv, tre fjärdedels och fjärdedelsersättning. Det finns även i vissa fall inkomstrelaterade ersättningar som kan vara i form av garantiersättning. Garantiersättning kan man få om man har haft låga inkomster eller inga alls tidigare. Sedan beror det på hur gammal man är och hur länge man har bott i Sverige. Hel ersättning innebär att man kan få 64 % av den inkomst man troligen hade haft om man inte hade nedsatt arbetsförmåga. Det kallas för antagandeinkomst. [81]

Aktiviteter
Under den tid man erhåller aktivitetsersättning kan man delta i olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är till för att stödja människors utveckling och för att dessa ska kunna påverka sina sjukdomar eller funktionsnedsättningar på ett positivt sätt. Detta ska även bidra till att förbättra arbetsförmågan. Detta är frivilligt.[82]

[80] http://www.forsakringskassan.se/nav/d68297a60c702014e22c0e6ce413086a (2010-02-26)

[81] ibid (2010-02-26)

[82] ibid (2010-02-26)

---

6.5 Sjukersättning

För den vars arbetsförmåga inom alla jobb, även för de för personer med funktionsnedsättning, är permanent nedsatt med minst en fjärdedel finns sjukersättningen. Ska man få sjukersättning måste man vara i åldern 30-64. Hur mycket arbetsförmågan är nedsatt bestämmer hur stor sjukersättning man erhåller. Man kan få hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels sjukersättning. Antingen är sjukersättningen inkomstrelaterad eller en garantiersättning. Det sistnämnda får den som haft låga eller inga inkomster. Storleken på garantiersättningen beror på åldern på personen och hur lång tid denne bott i Sverige. Den som får hel inkomstrelaterad sjukersättning får 64 % av den inkomst som Försäkringskassan uppskattar att denne skulle haft om denne fortsatt arbeta. Detta kallas antagandeinkomst.[83]

Tidsbegränsning
Fram till den 1 juli 2008 var sjukersättningen tidsbegränsad. Den som då hade tidsbegränsad sjukersättning fick behålla den för resten av tidsperioden. Om dennes arbetsförmåga fortfarande är nedsatt vid periodens slut kan denne ansöka om ytterligare tidsbegränsad sjukersättning, då i högst 18 månader och senast till och med december 2012.[84]

Den som inte längre kan erhålla tidsbegränsad sjukersättning får erbjudandet att delta i en arbetslivsintroduktion på arbetsförmedlingen. Under denna går man igenom personens arbetsförutsättningar och vad denne kan ha för behov av stöd i arbetet. Efter den tre månader långa introduktionen hänvisas de som genomgått den till arbetsförmedlingen, där de ska få hjälp att hitta ett passande arbete.[85]

[83] http://www.forsakringskassan.se/nav/29944d53f9985b7634bfbd869c14d7fe (2010-02-26)

[84] Ibid. (2010-02-26)

[85] Ibid. (2010-02-06)

---

6.6 Försörjningsstöd

Det är kommunens uppgift att ge de som bor i kommunen det stöd de behöver, exempelvis i form av försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd eller socialbidrag. Försörjningsstöd kan man erhålla om man inte kan försörja sig på annat sätt. Detta är ett behovsprövat bidrag som delas ut av socialkontoret. Det finns flera olika krav för att man ska få försörjningsstöd. Ett av dessa är att man ska kunna, om man är arbetsför, ta ett arbete eller utbildning.

Riksnorm för försörjningsstöd
Bland annat Linköpings kommun bygger sitt försörjningsstöd på den av regeringen fastställda Riksnormen. Riksnormen baseras på Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar av några av de vanligaste hushållskostnaderna. I Riksnormen räknas både gemensamma hushållskostnader och personliga kostnader in. Personliga kostnader kan innebära livsmedel, kläder, hygienartiklar och fritid. Gemensamma hushållskostnader kan innebära förbrukningsvaror, dagstidningar, telefon och tv-licens. Även skäliga kostnader som inte ingår i Riksnormen, såsom kostnader för boende, hushållsel och hemförsäkring, räknas in i försörjningsstödet.[86]

Vem kan få försörjningsstöd?
Försörjningsstöd ska vara en sista utväg och en kortvarig sådan. Först och främst ska den som ansöker om stöd ha använt sina egna tillgångar och andra bidrag, såsom bostadsbidrag, sjukpenning och underhållsstöd. Är den ansökande arbetslös ska denne göra allt som går för att få ett arbete.[87]  Ett krav för att få försörjningsstöd är att den sökande inte får äga något som är värt mycket pengar.[88]

Den som är arbetslös och söker försörjningsstöd måste anmäla sig till Arbetsförmedlingen och sök a arbeten och utbildningar. Denne måste ta de arbeten, praktik eller utbildningar som Arbetsförmedlingen föreslår. Den ansökande måste även gå acceptera de utbildningar eller den praktik som kommunen ordnar. Den ansökande ska söka heltidsarbeten, men om detta inte finns måste denne arbeta deltid. Ett annat krav är att den ansökande kan tänka sig att ta ett arbete som innebär att denne måste flytta eller som inte ligger inom personens vanliga arbetsområde.[89]

Räkna ut försörjningsstöd
Försörjningsstöd räknas ut för varje månad. Först och främst bestäms det hur många personer som bor i hushållet. Giftas, sambos och registrerade partners inkomster och kostnader räknas tillsammans. Utifrån detta räknar man ut Riksnormen för hushållet. Man adderar personliga och gemensamma kostnader. Detta lägger man ihop med sådana kostnader som går utanför Riksnormen. Detta visar hur mycket hushållet behöver för en månad. Dessa utgifter måste anses vara berättigade enligt Socialstyrelsen. Tar man sedan från dessa utgifter bort de inkomster som hushållet har får man fram hur mycket som behövs i försörjningsstöd.[90]

[86]http://www.linkoping.se/Stod-omsorg/Ekonomiskt-stod-och-radgivning/Socialbidrag-forsorjningsstod/ (2010-01-23)

[87] http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand (2010-01-23)

[88]http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9565/2006-114-4_lattlast20061144.pdf s. 5 (2010-01-23)

[89] ibid. s. 6 (2010-01-23)

[90] ibid. s. 14 (2010-01-23)

---

6.7 Tak över huvudet garantin

År 1999 bestämde man att man skulle ha en så kallad tak över huvudet garanti i Stockholm stad. Det innebär att de hemlösa kan kontakta socialtjänsten om de inte själva kan hitta nattlogi. Man måste kontakta socialtjänsten före kl. 24.00. Garantin omfattar inte personer som är störande drogpåverkade eller som är tillfälligt "spärrade" från boende. [91]

6.8 Trappstegsmodellen

Boendetrappor är den nuvarande åtgärden vi har för hemlöshet i Sverige. Systemet bygger på att den hemlöse måste klara sig igenom flera delmål innan denne kan få ett eget boendekontrakt. Dessa delmål sker ett flertal steg:

1. Först skrivs den hemlöse in på ett kommunalt eller ideellt drivet härbärge.
2. Sedan måste den hemlöse ta kontakt med socialtjänsten och sedan skrivas in på ett så kallat ”lågtröskelboende”.
3. Går punkt 2 bra tas den hemlöse in för behandling för drogfrihet och medicinsk vård.
4. Efter ett tag får den hemlöse möjlighet till ett eget boende i en så kallad träningslägenhet. Fungerar det bra kan den hemlöse i sin tur få överta förstahandskontraktet. Den hemlöse är inte längre hemlös.[92]

Sekundär bostadsmarknad
En sekundär bostadsmarknad innebär att lägenheter hyrs ut i andra hand via socialtjänsten. De sekundära bostäderna fungerar som ett steg i boendetrappan för de hemlösa mot ett eget bostadskontrakt. Den hemlöse för specialkontrakt som ofta innebär andra villkor än för andra hyresgäster. Alkohol kan förbjudas i lägenheten liksom nattgäster och husdjur. Det som skapat den sekundära arbetsmarknaden är enligt Ingrid Sahlin, professor vid Göteborgs universitet, förändringar i den generella bostadspolitiken vilket har gett förutsättningar för en sekundär bostadsmarknad att utvecklas. I flera av sina arbeten använder sig Sahlin av en tankemodell som illustrerar den sekundära bostadsmarknaden. Denna modell har vuxit fram i ett flertal kommuner i Sverige och är ett resultat av bostadspolitiska förändringar.[93]

Ingrid Sahlins tankemodell



[91] www.stockholm.se/.../Tak-över-huvudet-nov%202001-uppdaterad.pdf (2010-02-26)

[92] Grahn, Ossian, Alkohol & Narkotika, Laholm, 2010 s. 8

[93] Grahn, Ossian, Alkohol & Narkotika, Laholm, 2010 s. 15

---

6.9 Övriga bidrag

Under övriga bidrag finns de bidrag som inte enbart är förknippat med socioekonomiskt utanförskap men som kan fungera som en ekonomisk avlastning för personer och familjer.

6.9.1 Barnbidrag

Vem kan få barnbidrag?
Barnbidraget är ett skattefritt bidrag som alla barn i Sverige mellan 0 och 16år har rätt till.  Barnbidraget betalas ut senaste den 20: e varje månad till antingen mamman eller pappan – man får välja själv. Har man inte valt själv betalas pengarna ut till mamman automatiskt. Är föräldrarna av samma kön betalas barnbidraget ut till den som är äldst. Föräldrar som inte bor tillsammans kan dela på barnbidraget eller välja att dela ut hela till antingen mamman eller pappan. [94]

Vad är flerbarnstillägg?
Får du barnbidrag för minst två barn betalas automatiskt ett flerbarnstillägg ut. Man kan även få flerbarnstillägg från barn som fyllt 16 år fram till och med juni det år barnet fyller 20 år, men då finns det vissa krav. Barnet måste fortfarande bo kvar hos föräldern, studera på heltid i antingen gymnasiet, grundskola eller särskola samt vara ogift. [95]

Hur mycket får man i barnbidraget?
Barnbidraget ligger på 1050 kr per barn. Sedan varierar flerbarnstillägget beroende på hur många barn man har. Nedan följer en tabell som visar hur mycket man kan få i flerbarnstillägget. [96]

 

Totalt antal barn*	Barnbidrag kronor	Flerbarnstillägg kronor	Summa kronor
1	1 050	-	1 050
2	2 100	100	2 200
3	3 150	454	3 604
4	4 200	1 314	5 514
5	5 250	2 364	7 614
6	6 300	3 414	9 714

6.9.2 Studiebidrag

Vem kan få studiebidrag?
Barn som bor i Sverige har rätt till barnbidraget till och med det kvartal barnet fyller 16 år. Därefter får man studiebidrag – så länge man studerar på gymnasiet. Studiebidraget betalas ut av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och betalas ut automatiskt utan ansökan. Studiebidraget delas upp på samma sätt som barnbidraget. Barnet kan även själv få sitt studiebidrag utbetalat till sig själv. [97]

Förlängt barnbidrag
Studiebidraget gäller alltså för barns om läser på gymnasiet, men om barnet fortfarande går kvar i grundskolan eller särskola är det Försäkringskassan som står för utbetalning av barnbidraget. Detta kallas för förlängt barnbidrag. Detta är inget man ansöker om själv utan det är skolans skyldig att lämna uppgifter om dessa elever. [98]

6.9.3 Föräldrapenning

Föräldrapenningen är en ersättning man kan få som förälder för att ha möjlighet att vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Föräldrapenningen betalas ut sammanlagt 480 dagar per barn. [99]

Hur många dagar kan man få?
Har man gemensam vårdnad om barnen har föräldrarna rätt till 240 dagar var med föräldrapenning. Av dessa 240 dagar är 60 dagar reserverade till respektive förälder, därefter får man tillsammans välja vem av föräldrarna som skall arbeta och vem som skall stanna kvar hemma. Vid flerbarnsfödsel kan man få ytterligare 180 dagar per barn utöver de 480 dagarna.

Har man ensam vårdnad om barnen har man rätt till alla 480 dagarna och i vissa fall ytterligare 180 dagar. [100]

Hur betalas föräldrapenningen ut?
Man kan få olika mycket föräldrapenning beroende på hur mycket man arbetar i förhållande till normal arbetstid för en heltidsarbetande inom yrket. Den kan betalas ut som hel, halv, tre fjärdedels, en fjärdedels eller en åttondels ersättning. [101]

[94] http://www.forsakringskassan.se/nav/6e62450e2b94bba02142cd6cf9a1f08c (2010-01-13)

[95] ibid. (2010-01-13)

[96] ibid. (2010-01-13)

[97] http://www.forsakringskassan.se/nav/6e62450e2b94bba02142cd6cf9a1f08c (2010-01-13)

[98] http://www.forsakringskassan.se/nav/6e62450e2b94bba02142cd6cf9a1f08c (2010-01-13)

[99] http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_fott/foraldrapenning (2010-02-26)

[100] ibid. (2010-02-26)

[101] Ibid. (2010-02-26)

---