10. Intervjubilagor
10.1 Intervju med Agneta Håkansson Bolve 2009-12-03
Den tredje december 2009 träffade vi arbetsförmedlare Agneta Håkansson Bolve på Arbetsförmedlingen för en intervju. Syftet med denna
var att ta reda på vad Arbetsförmedlingen arbetar med, vad det finns för olika stöd för personer som är arbetslösa, vilka grupper som är överrepresenterade och så vidare.
Berätta gärna om vem du är och vad du arbetar med?
Mitt namn är Agneta Håkansson Bolve och jag arbetar som arbetsförmedlare. I mitt jobb samverkar jag med samverkan med försäkringskassan. Jag är i kontakt med personer som är sjukskrivna men ingår i en arbetsinriktad rehabilitering, och som behöver stöd/hjälp att hitta arbete som kan fungera.
Vilka andra områden arbetar ni på Arbetsförmedlingen med?
– Vi arbetar för de arbetslösa, de som vill byta jobb, de som har arbete men vill studera vidare och arbetslösa som behöver A-kassa. Är man inskriven kan man komma hit och träffa en förmedlare som ger stöd och hjälp att hitta ett arbete. För de, som på grund av sjukdom, behöver extra stöd och hjälp hjälper vi till att hitta ett arbete som fungerar men med viss anpassning, som exempelvis extra hjälpmedel. Vi kan även hjälpa personer som är osäkra på vad de kan och vill, och då försöka ta reda på vad som kan fungera för dessa personer. I grund och botten är det individens eget ansvar att hitta något som kan fungera, och arbetsförmedlingen kan under tiden vara ett stöd och en hjälp. De som inte kan bestämma sig över hur de ska göra kan vi försöka hjälpa att hitta möjligheter.
En fråga som vi haft problem med och som ständigt dyker upp är ”aktivt sökande”, vad innebär detta?
Ska man erhålla A-kassa måste man vara aktivt sökande. Detta innebär att man söker de jobb som är lämpliga. Lämpliga jobb är sådana jobb som du har utbildning för, erfarenhet av eller där arbetsgivaren är villig att anställa. För att tydliggöra det, om jag är utbildad frisör ska jag söka frisörsjobb. Är det så att jag har jobbat i en butik med kassavana är de jobb där erfarenhet av detta krävs lämpliga. Det kan också vara att en arbetsgivare vill anställa mig för att de tror att jag klarar det. Detta kan också vara ett lämpligt jobb. Man kan inte välja bort en del jobb bara för att man vill ha A-kassa. Kort sagt innebär ”aktivt arbetssökande” att man gör allt i sin makt för att hitta ett arbete.
Man ska alltså söka de jobb som man har utbildning för, exempelvis frisör. Kan det bli så att man måste ”sänka sin nivå” och ta ett jobb som exempelvis städare?
För att få A-kassa måste man se över alla alternativ som finns på arbetsmarknaden, även de som är utanför ens egen bransch.
Man kan alltså tvingas till att ta ett sämre jobb?
Om man uttrycker det ”tvingas” blir det en sådan negativ klang. Vill man verkligen jobba inom ett speciellt område, exempelvis optiker, och man inte hittar något jobba måste man utöka det geografiska området där man kan tänka sig att jobba. Då får man prioritera: ”Vill jag flytta och jobba med det jag vill, eller bo kvar och ta ett annat jobb?” Allt handlar om individens egna val.
Hur ser läget för ungdomsarbetslösheten ut? Har ni sett någon ökning?
Ja det har vi. Till gruppen ”ungdomar” räknar vi de som är under 25 år. Jag har varit i kontakt med en som tar hand om statistik här på Arbetsförmedlingen och jag fick med mig lite statistik. Vi arbetar ju även fram sådant material här. Sedan lämnar vi vidare detta till riksdag och regering som underlag för vidare beslut och för att visa på tendenser. Och vad det gäller ungdomsarbetslösheten låg den, i Linköping, år 2006 på 7 % och i dagsläget, 2009, är vi uppe på 9 %.
Vad för sorts hjälp kan ni erbjuda arbetslösa ungdomar?
Det finns ett program som heter ”Jobbgaranti för ungdomar” Detta innebär att om man har gått arbetslös i 90 dagar och inte hittat ett arbete eller studier blir blir man erbjuden att gå med i ett så kallat arbetsmarknadspolitiskt program. Arbetsförmedlingen har som del av sin service att ge ökat stöd till personer som inte hittar någon lösning.
Finns detta för andra än bara ungdomar?
Ja, de finns olika typer av program. Praktikprogram, arbetsinriktad rehabilitering, arbetsmarknads utbildning, olika utredande insatser där man kanske är på en konstruerad arbetsplats för att prova olika arbetsuppgifter för att se hur olika arbetsuppgifter fungerar. För långtidsarbetslösa finns det något som kallas jobbgaranti. Ungdomar räknas snabbare vara långtidsarbetslösa, eftersom det är skadligare för ungdomar att inte komma in på arbetsmarknaden jämtemot en vuxen som har mer erfarenhet.
Vilka är Arbetsförmedlingens mål?
Våra mål får vi i form av regleringsbrev. Vi är ju en politisk styrd verksamhet och regeringen och riksdagen skickar ut ett regleringsbrev där det står tydliga målbilder. Dessa kan exempelvis vara att under 2009 ska andelen invandare som får ett arbete öka inom x antal månader eller att andelen som har funktionshinder som hittar ett jobb ska vara lika stor som i övrig befolkning.
De människor som kommer hit, är många av dem nya på arbetsmarknaden eller söker många ett nytt jobb? Kommer de flesta från utbildning eller för att de blivit av med jobbet på grund av konkurrens eller liknande?
Det kan jag inte svara på direkt, eftersom jag då behöver hjälp av mannen med statistik. Men i juni, juli och augusti är det många som avslutar utbildningar. I september, oktober kommer många som har haft en kortare säsongsanställning under sommaren. Exakt vad ville du ha svar på?
Vad tror du arbetslösheten beror på?.
Är arbetsmarknaden sämre är det fler som anmäler sig som arbetssökande och dessa har ofta slutat skolan. Många ungdomar har ofta kortare och otryggare arbetsvillkor, vilket leder till att de går ut och in innan de får ett längre arbete.
Orsaken till arbetslösheten kan vara att det, som nu., har varit dåliga tider, där det går dåligt för många branscher. Det kan ju vara så att det över tid tillkommer nya yrken och medan gamla försvinner. Ta exempelvis klädproduktionen som förr fanns i stor utsträckning i Sverige. Denna har flyttat utomlands, vilket leder till att många arbeten försvinner.
10.2 Intervju med Jan Hjärpe 2010-02-08
Den åttonde februari 2010 träffade i arbetspsykologen Jan Hjärpe på Arbetsförmedlingen för en intervju. Syftet med denna
var att ta reda på vad det finns för konsekvenser för arbetslösa på olika nivåer. Vi ville även bredda våra kunskaper om utanförskapet.
Vad tänker du på när man pratar om utanförskap?
Det jag tänker på när man talar om utanförskap, är inte det ekonomiska eller administrativa som regeringen använder. Utan jag tänker på någon som är utanför samhället på något sätt. Psykiskt sjuka, hemlösa, förtidspensionärer, arbetslösa. Då är det ju något annat innehåll i utanförskapet än enbart ekonomi.
Kan du beskriva vad du jobbar med?
Jag tillhör en specialgrupp inom arbetsförmedlingen som jobbar inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi är en separat organisation som jobbar under konsultbasis mot arbetsförmedlingen och i Östergötland finns vi på tre ställen; Motala Norrköping och Linköping. Vi är psykologer, arbetsterapeuter, socialkonsulenter sjuksköterskor och kuratorer. Det vi psykologer arbetar med är primärt utredande insatser, inte behandlande. Min uppgift i sammanhanget är att utreda till exempel ett psykiskt funktionshinder och dess påverkan på arbetsförmågan eller inlärningssvårigheter och dess påverkan på arbetsförmågan. Men även att utreda diffusa svårigheter där man inte kan peka på vad svårigheterna är men att det ställt till svårigheter i arbetslivet. Vi behandlar inte men vi skall medverka och arbeta för att anpassa så långt som möjligt i arbetssituationer. Till exempel om jag utreder en misstänkt så kallad neuropsykiatrisk problematik som ADHD eller liknande. Vi sätter inga diagnoser men vi kan beskriva nedsättningens karaktär och dess konsekvenser i arbetslivet. Och då kan jag prata om att det här är viktigt att skapa tydliga strukturer, att arbetet inte ska vara för krävande eller stressgivande och att det ska vara lagom variation på arbetsuppgifterna. Där ligger min uppgift. Arbetsterapeuter jobbar med arbetstekniska hjälpmedel i sådana sammanhang.
Om vi ska se det utifrån utanförskapsperspektivet möter vi människor med identifierade sjukdomar kopplat till arbetslöshet, men även bara arbetslösa. Det är klart att vi i någon mening ser att det alltid finns en upplevelse av, ur ett existentiellt perspektiv, de som inte har något arbete och jag tänker att ett arbete handlar om pengar. Men det handlar även om annat än bara pengar. Det handlar om social samhörighet, trygghetsaspekter, att bli bekräftad och att finna personlig utveckling i arbetet. Och så tillvida hamnar den arbetslösa i ett sorts utanförskap i förhållande till dem med ett arbete. Jag tänker också att arbete är viktigt för att skapa någon form av meningsfull och tydlig struktur för oss alla. Alltså arbete, lönearbete, definierar vår tillvaro. Vi kanske arbetar åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan eller elva av årets tolv månader, så det definierar ju hela vår livskultur. Utifrån ett arbete definierar vi även vår fritid. Den som är arbetslös har mängder av fritid, men den är innehållslös. Den blir odefinierad. Jag tänker också på detta med en identitetsupplevelse. Som vuxen är de första frågorna man ställer tillvarandra ”Vad jobbar du med?”.
Det jag också gör, kan jag tillägga, när jag arbetar om jag märker att människor mår dåligt, identifiera känslomässig problematik. Detta kan arbetslösheten eller utanförskapet vara en del av det.
Att man känner sig utanför när man är arbetslös, kan vara ganska självklart. Men går man miste om något mer specifikt?
Ja, det är en del av arbetslöshetssituationen. Att inte tillhöra en grupp. Detsamma gäller alla ungdomar. Ni närmar er en situation där ni ska ut på arbetsmarknaden. Och då tänker jag mig att arbete för ungdomar handlar mycket om socialiseringsprocessen. Ett socialt sätt att växa in i vuxenlivet, att anpassa sig till de normer och värderingar som finns där. Mycket av detta får man via arbetet, vilket man genom arbetslöshet fråntas. Och det är naturligtvis jättetråkigt. Det kan även påverka långsiktigt att inte få något arbete. På något sätt måste man tillhöra en grupp. Någonstans är detta socialiseringsperspektivet viktigt. Många ser det som en självklarhet att gå till ett arbete eller till skolan.
Är det många som har känslor av att inte höra till?
Nej, jag ska inte säga de flesta. Mitt fokus är ju egentligen att utreda funktionshinder och samtidigt se möjligheter i det. Men visst händer det ofta att jag träffar människor som har existentiella reflektioner över sin egen livssituation som funktionshindrad och som arbetslös på arbetsmarknaden. Så det finns ju med i bilden mer eller mindre hela tiden. Framförallt träffar jag många som mår dåligt, kanske inte primärt på grund av sin arbetslöshetssituation, utan på grund av att de är deprimerade eller har gått in i väggen.
Skulle du säga att kraven är för höga på människor som antingen är fysiskt eller psykiskt funktionshindrade? Tar arbetsmarknaden eller arbetsgivaren hänsyn till dessa människor?
Nej, det skulle jag inte påstå att man gör, utan jag tror att man som arbetsgivare är primärt mer intresserade av A-människor i den bemärkelsen och sekundärt kommer funktionshindrade. Och min gren inom verksamheten är att se till att det finns möjligheter för de som är funktionshindrade. Och där får man se till att arbetet passar och anpassa arbetssituationen. I det sammanhanget ska det finnas ekonomiska stödformer från arbetsförmedlingen så att vi kan kompensera arbetsgivaren för de arbetsförmågebortfall som tillkommer på grund av funktionshinder. Men visst är arbetsmarknaden tuff och visst tycker jag att kravnivåerna är väldigt höga. Och man kan säga såhär också, att en gång i tiden fanns det många arbetsuppgifter av enkel karaktär men som successivt har försvunnit i takt med att man rationaliserar organisationerna. Det innebär att de, som inte har förmåga eller inte vill kompetensutveckla sig via utbildningar, arbetsmarknad krymper successivt eller att arbeten försvinner.
Vilka konsekvenser kan en person som förlorat sitt arbete få?
En konsekvens är ju att deras ekonomiska tillvaro förändras avsevärt därför att arbetslöshetsersättningen är lägre än den lön man varit van vid sedan tidigare. För andra människor blir det en krisupplevelse. Man förlorar arbetskamrater, inkomst, status, identitet och så vidare. Det är också på något sätt en kränkning att inte ha ett arbete. Det är inte ofta man stöter på någon som krisar i den bemärkelsen att man blir djupt deprimerad av att bli arbetslös. Men de finns existentiella dimensioner av att bli arbetslös. Man förlorar strukturer, man vänder på dygnet och sådant. Men för inte så länge sedan, kan jag berätta om en kille där arbetet var den struktur som gjorde att han kunde må bra och att han kunde hålla ifrån sig övriga känslor och problem. Men när han blev arbetslös fanns det mycket utrymme att gå och älta gamla oförrätter som mobbning i skolan till exempel. Det där tog över hans liv att han blev djupt deprimerad av att gå arbetslös. Så visst, jag tror att arbetet är psykiskt hälsobefrämjande.
Säg att man av någon anledning blir arbetslös. Man har sin familj i Linköping men när man blivit arbetslös måste man ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Skulle jag söka arbeten och de råkar finnas uppe i Norrland måste jag ta det arbetet, annars riskerar jag att bli av med min A-kassa?
Man får tänka sig vilka erfarenheter det kan finnas att ta ett jobb i Norrland. Det kan innebära många positiva saker. Så var det ju en gång förr i tiden när man flyttade från Norrland till Mellansverige där industriarbetena fanns. Det var många som tvingades flytta därför att arbetsmarknaden förändrades. Och det är ju lite trist, men det är ju en näringspolitisk fråga att man kan försörja sig där jobben finns. Det är ingen som säger att verksamheten ska ligga i Mellansverige för att tvinga människor att flytta
10.3 Intervju med Kerstin Lundholm 2010-02-11
Den elfte februari 2010 träffade vi socialarbetaren Kerstin Lundholm på Frälsningsarmen för en intervju. Syftet med denna
var att ta reda på mer om begreppet utanförskap, om hur organisationen Frälsningsarmen fungerar och hur hemlöshetssituationen ser ut i Linköping idag.
Hur skulle du definiera ett utanförskap?
Vi tror lätt att man är i ett utanförskap när man är missbrukare eller arbetslös, men jag har upptäckt andra typer av utanförskap också. Jag har nu jobbat här på Frälsningsarmén i fem och ett halvt år och när jag började jobba här trodde jag att jag visste hur samhället såg ut. Jag är en gammal sjuksköterska, jag har jobbat som distriktssköterska, vårdlärare och chef på olika nivåer. Då trodde jag att jag hade sett allt, men det finns mycket, mycket mer. Här i Linköping möter vi, varje måndag och fredag mellan klockan 12.00 och 15.00 framförallt män, men de finns också många kvinnor som kommer till vårt café. Det är arbetslösa, missbrukare, pensionärer eller psykiskt sjuka. Det är alltså många olika sorters utanförskap. Sedan har vi även på måndagar ett stickcafé och dit kommer det många kvinnor i alla åldrar.
Hur skulle du beskriva en dag på ditt jobb?
Det är väldigt svårt för det är inte jag som styr dagen utan det är behovet. Jag får ofta många samtal om olika saker bland annat personer som söker ekonomiskt stöd. Så mitt arbete är egentligen i stor utsträckning att boka in tider med dem som behöver hjälp, men jag kan även följa med personer till socialen, läkaren eller myndigheterna. Jag finns även här vid stickcafét. På onsdagar har vi soppluncher och då pratar jag med folk som kommer hit och äter soppa. I onsdags så var det över 20 stycken av de nästan 60 som inte hade råd att betala sin soppa utan åt gratis och då samtalade jag med dem. Jag har även personliga samtal med en del som inte vill gå till en kurator men som inte har någon vuxen de kan prata med. Det är väldigt svårt att säga att mitt arbete börjar klockan åtta och slutar klockan fem för det gör den inte. Den kan vissa dagar börja klockan tio-elva, men då kanske jag ska någonstans på kvällen och berätta om mitt arbete. Men det jag just nämnde om hjälpsökande - det är alltså många som inte har pengar till att betala hyran eller räkningar, till exempel elräkningar. Om man inte betalar dem stänger man av lyset och värmen och det blir det givetvis svårt att laga mat utan värme på plattorna. Det är också ett sorts utanförskap. Det finns också ett utanförskap som är väldigt stort i en sådan här stad där vi har ett universitet. Vi har många högkvalificerade personer. Sedan finns det många fattiga som inte har råd att betala för att åka till exempelvis Fjällen som alla andra. Det är inte alla som åker till Fjällen men man upplever det som så. Jag är säker på att alla ni tre någon gång har sagt till era föräldrar att ”alla andra har”. Även när jag var tonåring för 50 år sedan sade man att ”alla andra har ju”. Detta är också ett sorts utanförskap att man inte har råd att göra saker som till exempel spela ishockey fastän man vill.
På vilket sätt kan ni på Frälsningsarmén erbjuda ekonomiskt stöd för personer som drabbas av utanförskap?
Ja, jag kan hjälpa till. Till exempel igår kväll följde jag med en mamma och hennes dotter och köpte kläder för att hon hade fått möjlighet att följa med en klasskompis till Fjällen. Den familjen åker alltid till Fjällen och den här tjejen hade inga saker så jag följde med och köpte en skidoverall till henne, för skidor och sådant hade familjen. Jag har hjälpt till med att betala terminsavgifter till barn för att de ska kunna vara med i någon aktivitet. Så det är sådana saker jag kan hjälpa till med. Jag kan också hjälpa till med att betala hyran eller räkningar. Självklart då jag vet att pengarna inte går till sprit.
Det finns alltså kontroller för detta?
Ja, det gör det. Men vi är ingen myndighetsorganisation utan de pengar vi får, får vi av personer med generositet. De pengar som vi får in är inte pengar som går till löner, utan det är andra pengar som går till våra löner. Det är inte kommunen som betalar utan det kan komma testamenten som kommer till Frälsningsarmén. Då går det till våra löner, men om det står till ”välgörande ändamål” för Frälsningsarmén går de inte till löner utan till just välgörande ändamål direkt.
Vi har tidigare varit inne på ekonomiskt stöd. Vad finns det för några andra stöd eller hjälp man kan få hos er?
Vi samtalar och jag kan hjälpa till att ta kontakt med myndigheter. Många gånger är det så att man känner att man inte blir väl mottagen på socialen och det kan bero på att den som kommer till socialen är den som dikterar villkoren. Då kan myndighetspersonen förlora sin maktposition. På så sätt kommer man på kollisionskurs med varandra. Men när jag är med så känner sig personen tryggare eftersom de inte är ensamma mot myndigheten. Det är många gånger jag följer med på sådana här saker. Ibland är det personer som har psykiska problem som tycker att det är jobbigt att gå till psykvården. Ibland följer jag med in och ibland sitter jag bara i väntrummet och väntar bara för att personen i fråga ska ha ett stöd. För många av dessa personer är väldigt ensamma. Och det är också ett utanförskap. Utanförskapet är mycket större än vad man tror.
Hur ser hemlöshetssituationen ut i Linköping?
I Linköping finns det inga hemlösa, säger man, men det vet vi att det finns. Det finns ju ingen som är helt hemlös som bor ute på gatan, men många av de hemlösa har kompisar de bor hos. Det finns en man som har varit hos oss väldigt mycket under årens lopp som brukar ta emot personer som inte har någonstans att bo. De finns ju de som inte får lov att bo någonstans på grund av betalningsanmärkningar och sådant. Så det finns många hemlösa i Linköping, mer än vad kommunen säger. Vi har inget härbärge här i staden, men det finns i Norrköping och några andra städer.
Finns det någon siffra på hur många hemlösa det finns i Linköping?
Det är svårt. Jag tror att anledningen till detta är stolthet. Man vill inte se sanningen i vitögat för då måste man vidta vissa åtgärder.
Under den senaste tiden har det varit väldigt aktuellt med sänkta ersättningar. Vilka konsekvenser har ni sätt utav detta?
Det märkte vi av väldigt mycket, speciellt kring jul förra året. Kring jul hjälper vi på Frälsningsarmén många människor som är i behov av hjälp. Det kan vara hjälp med att till exempel köpa julklappar eller mat. Förra året märkte vi en mycket stor ökning på antalet familjer som behövde vår hjälp. Många familjer känner vi igen från tidigare år men förra året var det hela 40 nya familjer som aldrig varit i kontakt med oss tidigare, som behövde vår hjälp. Det kan man se som en konsekvens av sänkta ersättningar. Det är ju ofta människor som hamnar i kläm mellan ersättningssystemen. När förändringar sker har vissa ersättningar inte ännu ”gått ut” och då hamnar människor utan pengar. Och det är ju också ett utanförskap.
Hur har ni råd med att hjälpa alla dessa människor?
Kring jul är det många människor vars hjärtan som öppnas upp. Under denna tid på året är det många som kommer hit för att skänka bland annat pengar, men även mycket kläder. Nu i julas fick vi in 120 000 kronor i välgörenhet i vår tomtegryta utanför Åhléns. Sedan fick vi in 40 000 i plusgiro. Så visst finns det en enorm generositet bland människor.
Hur skiljer sig generositeten under andra tider av året?
Det är ofta så att människor skänker mer pengar när det kommer till katastroftider. Till exempel tsunamin i Thailand för ett par år sedan. Så skänkte människor väldigt mycket pengar, mer än vad de skulle ha gjort annars. Det gäller även här. Under julen får vi in väldigt mycket pengar. När det kommer till att skänka pengar blir det ett stort utländskt fokus. Jag tror att många människor inte tänker på att det även finns fattigdom här i Sverige. Till exempel här om dagen följde jag med en kvinna till apoteket för att köpa mediciner. De var inga dyrare mediciner, utan de kostade kanske runt 50 – 60 kronor. Tänk att det finns de människor som inte har råd att köpa de mediciner de behöver, som inte har råd till vård.
Kan du berätta om Myrorna, som är en del av Frälsningsarméns organisation?
Många människor kommer hit för att skänka kläder. Under perioder brukar det stå stora säckar här ute i foajén med kläder. Många vill gärna att dessa kläder ska ges direkt till de behövande, men det kan vi tyvärr inte göra. Det skulle innebära att vi behöver en stor tvättmaskin här i lokalen samt en dusch, och det kan vi tyvärr inte införskaffa. I stället rekommenderar vi Myrorna till de personer som behöver. Där kan de hitta alla möjliga kläder till mycket låga priser. Vore det så att personerna inte har råd att betala kläderna, brukar vi kunna skriva ett speciellt kort till dem. Med kortet kan de gå upp till Myrorna och välja vad dem vill ha och sedan behöver de inte betala för det.
Runt jul är det många människor som skänker kläder och prylar till oss, som vi kan skänka bort som julklappar. Vi uppmanar alla att inte slå in sådana saker som är använda. Många kläder vi får in är inte heller i gott skick. Ibland är det hål i dem eller annat. Det tycker jag är jättekonstigt att människor vill skänka bort något sådant. Det är som en kränkning till dem som inte har råd. För något år sedan, under en julklappsutdelning här på Frälsningsarmén, blev det några julklappar över. Då sade jag till två tjejer som jobbade här att de kunde ta med sig resten hem. Det gjorde de. En av tjejerna bestämde sig för att öppna ett paket som var inslaget i Toys r’ us papper, för att försäkra sig om att det inte var något hon redan hade köpt till sina barn till julen. I julklappen hittade hon halva, använda färgpennor. Det är väldigt tråkigt. Hon ringde direkt till den andra tjejen och bad även henne att öppna sina paket för att se vad som dolde sig i dem. Att slå in sådant som redan är använt, eller att ge bort sådant som inte är i gott skick är som en kränkning för den som inte har råd. Man måste behandla alla människor så som de förtjänar att bli behandlade – med värdighet. Det är nog ett slag mot ens egen stolthet att ens behöva komma hit och be om hjälp, till exempel ekonomiskt stöd.
8. Analys om socioekonomiska utanförskapet
8.1 Bristande välfärdssamhälle
Vi upplever att ansvaret för de mest utsatta grupperna, det vill säga sjuka, arbetslösa, hemlösa har minskat i dagens samhälle.
8.1.1 Arbetslösheten
Arbetslösa som är den största gruppen tillhörande socioekonomiskt utanförskap anser vi inte får de stöd de behöver, dels för att komma ut i arbetsmarknaden, dels för att minska konsekvenser av den situation de har hamnat i.
För närvarande försöker man till stora delar lösa arbetslösheten genom att göra det enklare och billigare för arbetsgivare att anställa människor genom olika former av anställningsstöd som kommer arbetsgivaren till del. På längre sikt kan man även hålla lönerna nere för arbetstagarna. Det gör man genom att sänka exempelvis arbetslöshetsersättningen. En låg ersättning pressar lönerna nedåt genom att personer med arbetslöshetsersättning kan tänka sig en lägre lön, eftersom ersättningen är så pass mycket lägre. De bildas alltså ett lönetryck nedåt eftersom det finns andra utan arbete som kan tänka sig, eller ”tvingas” arbeta för lägre lön. Trots att löner är trögrörliga skulle detta kunna leda till att människor jobbar för minimilöner och därigenom befinner sig i samma ekonomiska situation som dem i ett socioekonomsikt utanförskap. Ett annat problem som kan uppstå med låga ersättningar och nedpressade löner är att den totala efterfrågan i samhället minskar eftersom människor får en lägre inkomst och inte kan konsumera i lika stor grad. Vilket kan göra att man snart befinner sig i samma situation där människor tvingas gå arbetslösa för att efterfrågan på att anställa och producera sjunker. Denna lösning är alltså cirkulär och leder enbart tillbaka till källan.
Se förklaringsmodellen till höger.
En lösning på arbetslöshetsfrågan och en del av utanförskapfrågan sker alltså på utanförskapsstödens bekostnad och därigenom människors ekonomiska situation. Denna ekonomiska sits försätter dem alltså i en sämre situation och stödet är snarare prohibitivt än hjälpande. Istället blir det en bidragande orsak till att personer inte klarar av att betala av hyror och tillslut vräks genom för många betalningsanmärkningar och hamnar i yttersta ledet av socioekonomiskt utanförskap, hemlöshet.
En annan viktig förändring som också har bidragit till minskat ansvar för utanförskapet är frågan om vad som ska bekämpas, inflation eller arbetslöshet. Under tidigare decennier inriktade man sig i Sverige på att nå full sysselsättning, sedan dess har det varit inflationen som har varit Sverige värsta fiende och diskuterats flitigt i politiken. Nästan alla politiker är idag eniga om en ”naturlig” arbetslöshet, är behövlig för att hålla inflationen till de nivåerna som är satta för Sverige. Detta samband beskriver Phillipskurvan även kallat NAIRU-teorin (Non-Accelerating Inflation Rate-of-Unemployment) som visar att det måste finnas en arbetslöshet för att hålla nere inflationen. Om detta inte görs så tappar pengarna sitt värde och det blir svårare att exportera sina varor samtidigt som folk då hellre köper utländska varor som är billigare. Därigenom slås inhemska företag ut eftersom de inte längre kan konkurrera med andra företag, vilket i sin tur leder till en högre arbetslöshet. Följaktligen måste man acceptera en viss arbetslöshet och utanförskap för att hålla inflationen nere, enligt denna teori.
Men detta samband har fått mycket kritik på senare år av många olika nationalekonomer (Robert Eisner, Per Gunnar Berglund, m.fl.) som hävdar att sambandet inte är empiriskt förankrat. Robert Eisner, nationalekonom vid Chicagos universitet testade NAIRU-teorin med hjälp av den amerikanska regeringens egen modell för NAIRU-analys visade det sig att inflationen inte accelererar när arbetslösheten sjönk så som sambandet i Phillipskurvan beskriver. Istället steg den en liten bit och sedan stannade. I en sammanfattning av resultat beskriver Eisner det såhär:
”Resultaten som här redovisats visar att det inte finns något empiriskt stöd för NAIRU eller för en politik som bygger på NAIRU. Det visar att vi inte har någon hållbar grund för att medvetet höja arbetslösheten.”[115]
Inte heller i Sverige är sambandet empiriskt förankrat. Sverige hade under några decennier en väldigt låg arbetslöshet på en eller ett par procent, samtidigt hade vi en mycket låg inflation. [116]
Enligt dessa ekonomer är människor således arbetslösa för att hålla inflationen nere på nivåer som inte är nödvändiga. Det finns alltså människor som lever i ett utanförskap helt och hållet i onödan och det kan man inte acceptera
[115] http://josefsson.net/arkiv/etc2_97sid26_37.pdf
[116] http://www.arbetsmarknaden.se/Article.aspx?a=75469&c=37396 (2010-02-04)
8.1.2 Brister i stöd mot utanförskap
Tidigare i analysen påstod vi att lösningen på arbetslösheten och utanförskapsfrågan sker på bekostnad av utanförskapsstöden och det finns tydliga brister i många olika stöd.
Ett av dem är i den inkomstbaserade arbetslöshetsersättningen som säger att man kan få ut 80 % av sin tidigare inkomst de första 200 ersättningsdagarna. Detta kan låta som en rimlig gräns men samtidigt finns ett tak på hur mycket man kan få per ersättningsdag, vilket ligger på 680 kronor per dag.(Se stöd/bidrag mot utanförskap, Arbetslöshetsersättning)
SO:s (arbetslöshetskassornas samorganisation) senaste sammanställning från 2009-05-19 visar att mer än hälften av alla ersättningstagare från dag 1-200 är underförsäkrade. 
En andra tabell visar hur många heltidsarbetslösa som har varit underförsäkrade över en tidsperiod mellan 1998-2009. Den visar att antalet heltidsersättningstagare som är underförsäkrade aldrig har varit större än nu. Enligt SO beräkningar får endast de som tjänar 18 700 eller mindre ut 80 % de första 200 ersättningsdagarna. [117]
I praktiken blir ersättningsnivån alltså mycket lägre för många på grund av det låga dagpenningstaket. Det försätter människor som redan saknar lönearbete i en sämre ekonomisk situation och gör det svårare för dem att klara av sina utgifter vilket belastar dem ytterligare. Konsekvensen blir således ett ännu besvärligare socioekonomiskt utanförskap.
[117] http://www.samorg.org/so/filer.aspx?typ=dokument&id=-16337833451267 (2010-02-24)
Ett ytterligare stöd kallat jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa. (Se Stöd/bidrag mot utanförskap, jobbgaranti) som ska fungera som ett stöd för människor som länge varit arbetslösa att komma ut i arbetslivet efter att arbetslöshetsersättningens dagar tagit slut. Detta kan dock få motsatt effekt och den påverkar även deras ekonomiska situation avsevärt. Speciellt de personer som befinner sig i sista fasen och därmed hänvisas till att utföra ”samhällsnyttig sysselsättning” och blir anvisad till en arbetsplats där aktiviteten ska utföras. Problemet med detta är att sysselsättningen inte alltid är nyttig för individen så som det ser ut nu. Eftersom den arbetande inte får någon lön för sitt arbete utan mottar istället ett slags aktivitetsstöd som motsvarar 65 % av a-kassan alternativt Alfa-kassan. Det vill säga mellan 320 och 680 kronor om dagen. Denna ersättning har inte någon som helst motsvarighet eller är i närheten av arbetstagarnas lägstalöner, trots 8 timmars arbetsdag. Andra riskerar helt att bli utan någon ersättning, om de inte tidigare har uppfyllt kraven för arbetslöshetsersättning. De hänvisas istället att söka försörjningsstöd vilket de inte kan vara säkra på att få och detta kan även ta en tid. Arbetslösa i fas 3 ingår inte arbetslagsstiftningen eller kollektivavtalen eftersom dessa avtal enbart rör arbetstagare och arbetsgivare.
Samtidigt betalas arbetsgivaren (225 kronor om dagen/per mottagen person) för att man erbjuder den arbetslösa en plats. Denna betalning motiveras av arbetsförmedlingen till att täcka omkostnader. (se Stöd/bidrag mot Utanförskap, jobbgaranti) För det första är det omöjligt för oss att förstå hur denna betalning kan rättfärdigas eftersom arbetsgivaren inte betalar ut någon lön. För det andra så kan denna kostnad ha en väldigt nedvärderande effekt på personen i en fas tre sysselsättning. Denna betalning till arbetsgivaren kan ge upphov till att den arbetslösa känner sig som en belastning för arbetsgivaren istället för ett tillskott. Det kan väcka ännu större utanförskapskänslor av oduglighet och så vidare.
Två andra stöd som vi upptäckt brister i är sjukpenningen och sjukersättningen. Det största problemet med sjukpenningen är att den maximalt är tidsbegränsad till 550 dagar. Men för att ens få förlängd sjukpenning efter 364 dagar krävs det väldigt svåra sjukdomsfall.
(se. Stöd/bidrag mot utanförskap) I sjukersättningen handlar det om samma sak, att man endast ska behålla sin sjukersättning om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt, det måste således handla om kroniska sjukdomar, där rehabilitering inte kan förbättra arbetsförmågan. Endast för dessa behålls en tidsbegränsad sjukersättning.
Efter att sjukpenningtiden eller sjukersättningen gått ut är tanken att man ska ställas till arbetsmarknadens förfogande. Det genomförs genom att erbjuda dem en arbetslivsinriktad kurs på arbetsförmedlingen som pågår i 3 månader och därefter ska du återgå till arbetsmarknaden och söka jobb utifrån dina behov. Under tiden får man ett visst aktivitetsstöd som motsvarar ersättningarna i a-kassan.
Att man ska prövas för att kunna återgå till arbete är en bra idé men samtidigt är riskerna många. Vad dessa utskrivningar från sjukpenningen eller sjukersättning gör är att omdiagnosticera dessa människor från sjukskrivna till arbetslösa. Visst kan man tänka sig att endel faktiskt mår mycket bättre av att komma ut i arbetslivet igen men för andra finns risken att det slår åt andra hållet, eftersom man tvingas ut i arbetslivet trots sjukdom. Konsekvensen av detta blir då att de endast återfaller in i sjukersättningssystemen för att de inte är kapabla att arbeta på grund av sin sjukdom.
Även själva prövningarna under sjukpenningsperioden finns det brister i. Att man redan efter 91 dagar undersöker om du kan klara av att utföra något arbete hos din arbetsgivare gör det enklare för arbetsgivaren att säga upp dig, genom att konstatera att du inte kan utföra något arbete i ditt tillstånd. Därefter prövar man din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden och därigenom blir den sjukskrivnes anställning än mer osäker, eftersom de pressas till att istället för att stanna kvar hos din arbetsgivare, ge sig ut på den reguljära arbetsmarknaden och söka de jobb som man anses vara kapabel till. Alltså kan detta bidra till att allt fler blir arbetslösa.
Även ersättningen de får är oftast mycket lägre än den tidigare ersättningen som låg på 80 % av sin tidigare inkomst. Den nya ersättningen på Arbetsförmedlingen kan högst bli 14 906 kronor, och som lägst endast 4 906 kronor. [118]Detta försvårar den ekonomiska situationen otroligt mycket mer. Att göra människor fattigare leder inte till att folk blir friskare.
En annan risk genom att utförsäkra människor från sjukskrivna till arbetslösa är att de inte konkurrerar med andra på lika villkor. En fråga man kan ställa sig är hur många arbetsgivare som egentligen är villiga eller intresserade av att anställa människor som tidigare har varit sjukskrivna i ett eller flera år. Uppfattas inte dessa som en större anställningsrisk för arbetsgivaren?
Under en intervju med Jan Hjärpe, arbetspsykolog på arbetsförmedlingen i Linköping, fick vi detta svar på frågan:
– Skulle du säga att kraven är för höga på människor som antingen är fysiskt eller psykiskt funktionshindrade? Tar arbetsmarknaden eller arbetsgivaren hänsyn till dessa människor?
Jan Hjärpe svarar:
– Nej, det skulle jag inte påstå att man gör, utan jag tror att man som arbetsgivare är primärt mer intresserade av A-människor i den bemärkelsen och sekundärt kommer funktionshindrade. [119]
Samtidigt finns det människor som hamnar i kläm mellan de olika ersättningssystemen. De som hamnar i kläm är de som inte känner sig vara kapabla att ingå i denna arbetslivsintroduktion men inte beviljas sjukpenningen eller sjukersättning. Eftersom Försäkringskassan inte anser att dessa är tillräckligt sjuka för att erhålla en sådan ersättning. Osäkerheten om beviljad ersättning kan få människor att genomföra arbetslivsintroduktionen och därefter börja söka arbeten för att på så sätt säkerhetsställa en någorlunda ekonomisk trygghet. Dessvärre blir risken stor att de återigen faller tillbaka i systemen på grund av att de inte klarar av kraven som ställs på dem. Andra som inte genomgår programmet tvingas söka ersättningar någon annanstans och då är den enda lösningen försörjningsstöd, även kallat socialbidrag. Alltså förflyttas bara dessa människor runt mellan ersättningarna men sitter fortfarande fast i samma socioekonomiska utanförskap.
Under en intervju med Kerstin Lundholm, verksam inom Frälsningsarmén, såg också hon en ökning av människor som var i större behov av hjälp efter att dessa regler tillkommit.
– Under den senaste tiden har det varit väldigt aktuellt med sänkta ersättningar och ändringar i sjukersättningarna. Har ni märkt några konsekvenser utav detta?
Kerstin Lundholm svarar:
– … Många familjer känner vi igen från tidigare år men förra året var det hela 40 nya familjer som aldrig varit i kontakt med oss tidigare, som behövde vår hjälp. Det kan man se som en konsekvens av sänkta ersättningar. Det är ju ofta människor som hamnar i kläm mellan ersättningssystemen. [120]
Om det berodde på ändringarna i sjukersättningarna går inte att bevisa, men att tillströmningarna steg samtidigt med de nya reglerna är något som tyder på att detta är en konsekvens av regeländringarna. Fler och fler riskerar alltså att hamna utan ersättningar och att utförsäkras vilket då bidrar till att skapa ett större utanförskap, trots att tanken med ändringarna är att förhindra utanförskapet från att växa. Risken finns även att dessa närmar sig den sista gränsen på utanförskapet, hemlösheten, på grund av en ansenligt försämrad ekonomisk situation.
Vi har även upptäckt brister i den nuvarande hjälpen hemlösa kan få. Särskilt i Trappstegsmodellen som ska ge de hemlösa ett boende.
Idag är det många hemlösa som har ett boende, men som har problem med att inte kunna få ett eget bostadskontrakt vilket gör boendet osäkert. En egen bostad är en social rättighet för alla, men idag är det ändå många människor som står utan bostad. Den nuvarande hjälpen som finns åt hjälplösa i Sverige är så kallade boendetrappor. Den går ut på att de hemlösa måste ta sig igenom ett flertal delmål innan denne får ett vanligt bostadskontrakt. (Se Stöd/bidrag mot utanförskap, trappstegsmodellen).[121] Problemen är bland annat att de hemlösa tvingas att flytta runt i kämpandet igenom bostadstrappan där slutmålet är att få ett eget bostadskontrakt. Detta skapar ostabilitet för de hemlösa. Inlåsningseffekten är också en stor brist som innebär att den hemlösa har svårigheter att ta sig vidare i trappan. Detta är en lång process där man enligt en mätning i Sveriges storstäder räknat ut att det tar cirka fyra år innan man kan ta sig igenom trappan. Av de personer som försöker är det hela 70 % som faller igenom och måste börja om från början igen.
[118] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tur-och-retur-for-sjukskriven_3899017.svd (2010-02-25)
[119] 9.2 Intervjubilaga Jan Hjärpe
[120] 9.3 Intervjubilaga Kerstin Lundholm
[121] Grahn, Ossian, Alkohol & Narkotika, Laholm, 2010 s. 7
8.2 Åtgärder/lösningar
Att försöka lösa det socioekonomiska utanförskapet är självklart en alltför svår uppgift för oss men däremot finns det vissa åtgärder som vi tror kan utöva viss positiv verkan för olika grupper och till viss del på det socioekonomiska utanförskapet.
Om vi börjar med att se de arbetslösa som en helhet och deras situation tror vi att istället för jobbskatteavdrag, som är till för förvärvsarbetande och som ska verka som incitament för de arbetslösa att söka jobb, eller de låga ersättningarna i exempelvis arbetslöshetsersättningen, att högre ersättningar är mer hjälpande för de individer som befinner i utanförskapet men också för samhället för att lösa arbetslösheten. Höga ersättningar skapar ett lönetryck uppåt och det bidrar med att folk kan konsumera mer genom att de arbetande men även de arbetslösa får mer pengar i plånboken. Därför blir detta en bättre insats för att öka konsumtionen än nuvarande jobbskatteavdragen, eftersom jobbskatten inte tar hänsyn till de mest utsatta grupperna. Att fler kan konsumera mer höjer även den totala efterfrågan i landet och fler arbetsgivare har möjlighet att anställa fler, vilket leder till att mer människor i arbetskraften också efterfrågas. (Se förklaringsmodell nedan)
En annan uppgift som måste genomföras för att råda bot på arbetslösheten idag är att göra det enklare för människor att vidareutbilda sig och kompetensutveckla sig. Detta är något som är väldigt viktigt för ungdomar. En rapport från SKL (Sveriges kommuner och landsting) visar att risken för att bli arbetslös ökar om man inte har ett slutbetyg från gymnasieutbildningen. (Diagram till höger) [122] Samtidigt visar den senaste studien att nästan var tredje elev hoppar av gymnasieutbildning.[123] Därför hävdar vi att en del av ungdomsarbetslösheten beror på missad och avbruten utbildning. Alltså krävs det ökade utbildningsåtgärder så man ser till att alla fullföljer gymnasieskolan och får ett slutbetyg som numera är att anse som minimikrav för de flesta arbetena. 
Många ungdomar upplever även idag att de nekas arbete på grund av att de saknar erfarenhet. Exempelvis Svenskt näringsliv menar att det är turordningsreglerna i LAS (lagen om anställningsskydd) som är orsaken till att många ungdomar inte anställs, eftersom reglerna säger att den som blir sist anställd får lämna sitt jobb först. Och därför ser inte arbetsgivare någon fördel med att nyanställa människor[124]. Detta håller vi inte med om eftersom vi anser att om man tar bort turordningsreglerna medför det en större osäkerhet totalt bland alla arbetstagare, vilket enbart förflyttar ut någon annan i arbetslöshet. Det är heller ingen säkerhet att ungdomar får behålla sina arbeten eller blir anställda för den delen, bara för att turordningsreglerna avskaffas. Ungdomarna är ju fortfarande dem som har minst yrkeserfarenhet. Därför är det snarare bättre att inrikta sig på att ge ungdomar arbetslivserfarenhet genom ökade satsningar på praktikplatser inom yrkesutbildningar. Att satsa på praktikplatser inom utbildningsväsendet istället för i arbetsmarknadspolitiken bidrar till att praktikanten inte enbart får arbetslivserfarenhet, utan också erfarenhet från det yrke han eller hon ska arbeta inom.
Utöver dessa åtgärder för arbetslösheten som helhet och för ungdomsarbetslösheten krävs det åtgärder för långtidsarbetslösa. Många långtidsarbetslösa riskerar att tappa sin kompetens eftersom yrkeskrav stiger i samband med att arbetsmarknaden förändras. Därför krävs det satsningar på kompetensutveckling och göra det enklare för människor att vuxenutbilda sig.
Därför bör satsningar för att öppna upp komvux och arbetsmarknadsutbildningar genomföras, vilket gör det lättare för unga som äldre- långtidsarbetslösa att plugga upp betyg och söka nya utbildningar för öka sitt humankapital.
Sammanfattningsvis kan dessa utbildningsåtgärder även bidra till att minska de psykiska konsekvenserna av att leva i ett socioekonomiskt eftersom man erbjuds en typ av aktivitet som är förankrad i samhället därför kan det även ge en ökad känsla av delaktighet i - och samhörighet med samhället.
[122] http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/C9C2088A69C8E79FC1257693002A6501/$file/Ungas_arbetsloshet_Ht09.pdf s. 30
[123] http://www.dn.se/nyheter/sverige/var-tredje-elev-gar-inte-fardigt-gymnasiet-1.988456 (2010-02-25)
[124] http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00019/Fakta_om_turordnings_19638a.pdf (2010-02-25)
Arbetslöshetsersättningen var vi inne på tidigare (se Analys, Brister i stöd) och då kunde vi konstatera att den i praktiken inte utgör ett 80 procentigt stöd på grund av det låga dagpenningstaket för de flesta personer. Därför vill vi höja dagpenningstaket så att de flesta får en 80 procentig ersättning som ger människor ett tillräckligt stöd för att inte ledas in i en dålig ekonomiskt sits. Att sakna ett arbete är redan tillräckligt svårt pga. de existentiella effekterna det har på individer. Då behöver man åtminstone känna en ekonomisk trygghet.
Vi skulle vilja behålla tanken om en jobb- och utvecklingsgaranti för vi upplever det främjande att komma ut i en sysselsättning för människor som har gått arbetslösa en längre tid. Däremot skulle vi vilja ändra på fas 3. Först och främst tycker vi inte ersättningen är skälig för 8 timmars arbete om dagen, även om nu arbetet inte sägs vara av förvärvsarbetande karaktär. Ersättningen ska motsvara 80 procentig a-kassa. Då får personer en mer skälig ersättning för det arbete de utför. Dessutom ska det inte finnas någon betalning till arbetsgivaren eftersom vi upplever att den skickar dåliga signaler till den arbetslösa att han / hon är en belastning på arbetsplatsen. Istället tycker vi att dessa pengar skulle kunna fungera som ett extra tillskott för de arbetslösa om det är möjligt. Även de 8 timmar som den arbetslösa ska arbeta kan bli mycket eftersom de får mindre ”ledig” tid till jobbsökandet. Att minska antalet arbetstimmar skulle ge dem större möjlighet att söka arbete och underlätta för de arbetslösa att ta sig ut på den reguljära arbetsmarknaden.
De sjukskrivnas situation i samband med sjukpenning och sjukersättningen har snarare bidragit till ett större socioekonomiskt utanförskap i och med utförsäkringarna. Människor kan fortfarande vara lika sjuka och utesluts från vissa rehabiliteringskostnader när utförsäkringen sker. Vi anser att människor ska fortsätta prövas och att man fokuserar på det friska hos en människa, för det är en förutsättning för att människor ska kunna ta sig tillbaka till arbetslivet. Däremot vill vi inte att prövningarna ska vara utformade som nu. Man blir inte frisk för att en ersättning upphör. Istället föreslår vi att man ska få behålla den tidsbegränsade sjukersättningen under tiden. Myndigheterna behöver samarbeta bättre med varandra och med den berörda individen för att hitta en bra lösning. För att kunna fokusera på sin rehabilitering och eventuella arbetssökande krävs att personen känner trygghet i situationen.
Vi tycker in att Trappstegsmodellen är rätt väg att lösa hemlösheten på. Istället skulle vi vilja föreslå ett annat åtgärdssystem kallat ”Bostad först” som på många sätt kan anses vara bättre än boendetrappan. Detta åtgärdssystem diskuteras just nu och det finns dem som vill införa det i Sverige, men även det skulle innebära många risker. Idag är det många statliga och kommunala inrättningar som håller på boendetrappa teorin där de hemlösa ska få lära sig att bo i en egen lägenhet. Dessutom är det många härbärgen, frivilligorganisationer och privat välgörenhet som skulle påverkas om man utmanar det nuvarande systemet. Slutligen finns det även flera socialsekreterare, tjänstemän och frivilligarbetares dagliga arbete som är kopplat till dessa trappor. Boendetrapporna är alltså djupt inrotat i det svenska samhället. [125]
Utifrån forskningsresultat har forskare vid Lunds universitet med stöd av internationella studier lanserat en svensk försöksverksamhet enligt bostad först. Enligt Lundmodellen bygger bostad först på fyra principer:
· Hemlöshet är främst ett bostadsproblem och skall behandlas som ett sådant.
· Hemlösa personer ska så snabbt som möjligt få hjälp att ta sig in i den vanliga bostadsmarknaden för att snabbt få en stabil boendesituation.
· En egen bostad är viktigt för att människor ska kunna ta itu med andra problem.
· Ett eget, fast och säkert boende är en grundläggande rättighet som bör gälla för alla människor.[126]
”Bostad först” går ut på att personer som står på den sekundära bostadsmarknaden ska få större chanser att komma in på den vanliga. Som följd av förändringar i bostadspolitiken har det skapats en sekundär bostadsmarknad där boende hyrs ut till de hemlösa via socialtjänsten. I stället ska vuxna människor få en bostadsgaranti, vilket innebär att de ska kunna teckna egna kontrakt med hyresvärdar och inte via kommunens socialtjänst. Det finns dem som anser att det inte skulle fungera om hemlösa personer som missbrukare och med psykiska problem inte skulle klara av att sköta ett eget boende, medan andra som exempelvis Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, hävdar att de flesta med psykiatrisk diagnos klarar att sköta ett eget boende. En del av dessa personer skulle dock kunna behöva stöd och hjälp för att klara av det, men han menar även att det är ett förhållandevis litet antal jämfört med hur mycket det nuvarande åtgärdssystemet kostar. Trots förutfattade meningar om personer med ”bristande bakgrund” som missbruk med mera, har det visat sig att denna grupp har klarat av att behålla sina lägenheter.
Fördelarna med bostad först är enligt internationell forskning att systemet ger personer en mer framgångsrik rehabilitering. Den förhindrar även stigmatisering av bostadslösa och dessa tvingas inte längre att flytta omkring vilket skapar en ökad stabilitet. Det är även mycket billigare och smidigare system eftersom att man kan koncentrera resurserna på annat.[127]
Vi anser att bostad först är det bästa sättet att åtgärda hemlösheten. För det första anser vi att tak över huvudet är en grundläggande rättighet som alla människor bör få ta del av, men sedan är det även viktigt att man ska ha möjlighet att teckna ett eget förstahandskontrakt. Att ha ett specialkontrakt med Socialtjänsten är i många fall inte bra, eftersom personerna inte kan känna sig trygga i sitt boende. Detta skapar oro och ostabilitet i dessa personers liv då de inte vet när de är tvungna att flytta igen. Stabilitet i sitt boende tycker vi är grundläggande för att skapa förutsättningar att försöka leva ett normalt liv. Att ha en stabil bostad har ett instrumentellt värde, det vill säga att det är en förutsättning för att ta sig ur till exempel ett missbruk. De hemlösa blir en stigmatiserande grupp i samhället om de tvingas ha specialkontrakt med andra villkor än andra hyresgäster. Dessutom finns det dem som har förutfattade meningar om personer som har haft eller har missbruksproblem och på så sätt kan det bli svårare för personer att teckna hyreskontrakt med privata hyresvärdar. Privata hyresvärdar har möjlighet att välja sina hyresgäster och därmed kan bostadsmarknaden krympa för den som är hemlös. Integrationen av hemlösa är väldigt viktig för att förhindra stigmatiseringen, men på ett sätt som inte skapar en sekundär bostadsmarknad. För att bostad först systemet ska fungera är det även grundläggande att kommunala och privata institutioner kan samarbeta. Svårigheterna med detta är att hemlösheten berör många olika politiska områden som exempelvis bostadspolitik och integrationspolitik. För att lösa hemlöshetsfrågan krävs det att dessa områden kan samarbeta.
[125] Grahn, Ossian, Alkohol & Narkotika, Laholm, 2010 s. 7
[126] Heule Cecilia, Knutagård Marcus, Swärd Hans, Alkohol & Narkotika, Laholm, 2010 s. 9
[127] Heule Cecilia, Knutagård Marcus, Swärd Hans, Alkohol & Narkotika, Laholm, 2010 s. 11
7. Organisationer/institutioner förknippade med socioekonomiskt utanförskap
7.1 Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen är en myndighet vars målsättningar kommer från Sveriges riksdag och regering.[102]Då arbetsförmedlingen är en politiskt styrd verksamhet skickar regeringen och riksdagen ut så kallade regleringsbrev.[103] I dem står det tydliga målbilder som är till för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det kan till exempel vara att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft och att prioritera de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Ett annat övergripande mål är att bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt i landet.[104]
Arbetsförmedlingen finns för alla personer som vill in på arbetsmarknaden eller som redan är på arbetsmarknaden. I grund och botten är det individens eget ansvar att hitta lämpliga arbeten som kan fungera, men arbetsförmedlingen ska fungera som stöd och hjälp. Det kan till exempel röra sig om
· Arbetslösa personer
· Personer som vill byta jobb eller studera vidare
· Arbetslösa som har ett arbete på gång men som behöver a-kassa
· Personer som på grund av sjukdom behöver extra stöd och hjälp med att hitta ett arbete med viss anpassning
På arbetsförmedlingen har man även som en del av sin service utformat olika program för personer som inte hittar någon lösning. Till exempel Jobbgaranti för ungdomar, jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa, praktikprogram, arbetsinriktad rehabilitering och arbetsmarknads utbildning. [105]
7.2 Frälsningsarmén
Frälsningsarmén är ett internationellt kristet trossamfund som finns i över 100 länder runt om i världen. På Frälsningsarmén arbetar man för de människor som har det svårt i samhället. Frälsningsarméns grund är dess församlingar, gudstjänster, kårer och sammankomster där människor kan träffas.[106] Starkt socialt engagemang är viktigt eftersom det tydligt står i Bibeln att människor har ansvar för varandra.[107]
Frälsningsarméns stöd
Frälsningsarmén ska finnas till för alla människor och vara ett stöd när den offentliga socialtjänsten inte räcker till.[108] De kan hjälpa människor på ett flertal olika sätt. Bland annat kan Frälsningsarmén ge ekonomiskt stöd till personer som till exempel inte har råd att betala sin hyra eller sina elräkningar, personer som inte har pengar över till att köpa mat, mediciner, betala terminsavgifter till barnens olika fritidsaktiviteter och skolresor med mera. Frälsningsarmén kan även följa med personer till exempelvis myndigheterna, socialen eller läkaren och då fungera som ett stöd. De erbjuder även samtal med dem som behöver. [109]I vissa fall handlar det om äldre personer som känner sig ensamma. Då kan någon från Frälsningsarmén komma dit för att göra dem sällskap. Att erbjuda omsorg för människor i alla olika fall - fysiska, psykiska, sociala och andliga behov, är väldigt viktigt.[110]
Exempel på andra verksamheter Frälsningsarmén bedriver:[111]
· Arbete bland barn och familjer – Till exempel förskolor, stödboende för ungdomar, kvinnoboende, utrednings – och behandlingshem för föräldrar och barn
· Öppen social verksamhet – Till exempel äldreboende, öppenvård och centerverksamhet
· Arbete bland missbrukare – Till exempel socialt dagcenter, härbärgen, stödboenden och behandlingshem
Finansiering
Frälsningsarméns finansiering bygger främst på insamlingar och testamenten som kommer dit. Större delen av dessa pengar går till välgörande ändamål. Pengar som går till löner till personer som arbetar för Frälsningsarmén kommer enbart ifrån testamenten om personens testamente inte säger något annat.[112]Frälsningsarmén äger även second-hand kedjan Myrorna. På Myrorna säljer man kläder och prylar till låga priser till förmån för Frälsningsarméns arbete. [113]
Frälsningsarmén i Linköping
På Frälsningsarmén i Linköping har man ett stickcafé där personer två gånger i veckan kan träffas. På onsdagar har man även soppluncher dit personer kan gå och äta, men detta är inte kostnadsfritt utan kostar omkring 20 kronor. I Linköping finns det inga härbärgen för hemlösa.[114]
[102] www.arbetsformedlingen.se
[103] Se intervjubilaga 9.1
[104] www.arbetsformedlingen.se
[105] Se intervjubilaga 9.1
[106]http://www.fralsningsarmen.se/dl2/p3/admin.nsf/wwwPublished/fralsningsarmen_verksamhet_om_fralsningsarmen?OpenDocument (2010-02-17)
[107] ibid. (2010-02-17)
[108] http://www.fralsningsarmen.se/dl2/p3/admin.nsf/wwwPublished/fralsningsarmen_verksamhet_socialt_arbete?OpenDocument (2010-02-17)
[109] Se intervjubilaga 9.3
[110] http://www.fralsningsarmen.se/dl2/p3/admin.nsf/wwwPublished/fralsningsarmen_skolmaterial_om_fralsningsarmen?OpenDocument (2010-02-17)
[111] ibid. (2010-02-17)
[112] Se intervjubilaga 9.3
[113] http://www.fralsningsarmen.se/dl2/p3/admin.nsf/wwwPublished/fralsningsarmen_verksamhet_om_fralsningsarmen?OpenDocument (2010-02-17)
[114] Se intervjubilaga 9.3
6. Stöd/bidrag mot utanförskap
Här nedan presenteras olika ersättninger, bidrag och andra former av stöd som ska motverka att utanförskapet växer eller minska konsekvenserna för de individer som befinner sig i ett socioekonomiskt utanförskap.
6.1 Arbetslöshetsförsäkring
Arbetslöshetsförsäkringen finns till för att arbetssökande personer ska kunna få en ekonomisk ersättning under den tid de söker efter ett nytt arbete eller annan sysselsättning. Denna försäkring gäller för alla som arbetar i Sverige samt bor i Sverige och som är gränsarbetare i ett annat EU - eller EES-land. [57]
Hur kan man få ersättning?
För att kunna få arbetslöshetsersättning gäller det att man uppfyller vissa grundvillkor.
I samband med att man skriver in sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen görs en anmälan till arbetslöshetskassan. Arbetsförmedlingen är skyldig att lämna uppgifter om den arbetssökande till bland annat Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna, då det är dem som tar beslut vad gällande ersättningar med mera. Som arbetssökande är det obligatoriskt att alltid finnas tillgänglig för arbetsförmedlingen vid exempelvis möten. Hos Arbetsförmedlingen får den arbetssökande en kontaktperson som hjälper till att göra en handlingsplan där det ska stå hur man så snart som möjligt och på bästa sätt kan få ett arbete. För att få arbetslöshetsersättning gäller det att den arbetssökande är beredd att ta vilket lämpligt jobb som helst, över hela arbetsmarknaden. Det är den arbetssökandes skyldighet att inte ha några som helst hinder. För den arbetssökande kan detta innebära att han eller hon blir tvungen att veckopendla eller till och med flytta för att kunna ta ett jobb. Tackar den arbetssökande nej till ett erbjudet arbete, inte deltar i bokade möten eller annat är arbetsförmedlingen skyldig att kontakta arbetslöshetskassorna. Detta kan bidra till utebliven ersättning vid fortsatt arbetslöshet. [58]
Arbetslöshetskassa
Arbetslöshetskassorna finns till för att utreda och besluta om medlemmarnas ersättningsrätt samt betalar ut eventuella arbetslöshetsersättningar. För rätten att bli medlem krävs det att man vid ansökningstillfället har lönearbetat och uppfyller villkoren om arbete inom kassans verksamhetsområde. Det finns olika arbetslöshetskassor inom olika branscher, till exempel Hotell – och restauranganställdas arbetslöshetskassa, Lärarnas arbetslöshetskassa, Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa och så vidare. Detta gäller även för de som inte lönearbetat vid ansökningstillfället men då krävs det att man uppfyllde villkoren när man senast arbetade. För de personer som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa finns Arbetslöshetskassan Alfa. Dessa personer kan trots att de inte är medlem i någon arbetslöshetskassa söka grundbeloppet. (Se nedan)[59]
6.1.1 Arbetslöshetsersättning
Hur betalas arbetslöshetsersättningen ut?
Arbetslöshetsersättningen betalas ut i två olika former – grundbelopp eller inkomstrelaterad ersättning.
Grundbeloppet är ett fast belopp som är till för de arbetssökande som uppfyllt ett arbetsvillkor[60]men som inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller som inte varit medlem tillräckligt länge. Enligt medlemsvillkoren på de flesta arbetslöshetskassorna gäller det att man varit medlem i minst tolv månader. Grundbeloppet betalas tidigast ut från den dag personen i fråga fyller 20 år.
Den inkomstrelaterade ersättningen är till för de arbetssökande som varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader och som uppfyllt ett arbetsvillkor under medlemstiden. [61]
Hur stor arbetslöshetsersättning kan man få?
Det är arbetslöshetskassan som beslutar om din rätt till arbetslöshetsersättning och hur hög ersättning du ska få. Ersättningarna betalas ut som dagpenning under högst fem dagar per vecka och är skattepliktig samt pensionsgrundande. Är man sjuk eller har annat hinder för att kunna ta ett arbete får man färre ersättningsdagar per vecka. Skulle man arbeta en del av veckan får man ersättning för de dagar man varit arbetslös.
Hur mycket ersättning man får beror på hur lång den genomsnittliga arbetstiden innan man blev arbetslös var. Genomsnittet räknas på alla tolv månader man arbetat och inte arbetat innan arbetslösheten. Den inkomstrelaterade ersättningen beror på hur mycket man arbetat tidigare och vilken inkomst man hade. Under de första 200 ersättningsdagarna får man högst 80 % av den tidigare inkomsten. Är man fortfarande arbetslös efter dessa 200 ersättningsdagar får man en ersättning med högst 70 % av den tidigare inkomsten. För den som är förälder till ett barn under 18 år kan man få ersättning i 450 dagar och får under denna tid behålla ersättningen med 70 %. Man kan högst få cirka 680 kronor per dag under hela ersättningsperioden och som lägst cirka 320 kronor per dag. Det betyder att om man tjänar över 21000 i månaden så får man inte ut 80 % i arbetslöshetsersättning. Grundbeloppet ligger på 320 kronor per dag för den som innan arbetslösheten heltidsarbetat. För den som haft lägre genomsnittlig arbetstid minskar grundbeloppet successivt. Från detta drar arbetslöshetskassan preliminär skatt.
Man kan även få nedsatt ersättning om det är så att man tackar nej till ett jobberbjudande utan att ha godtagbara skäl till det. Tackar man nej till ett arbete en gång kan ersättningen sänkas med 25 % i 40 ersättningsdagar. Tackar man nej en andra gång kan den sänkas med 50 % i 40 ersättningsdagar till. Sker detta även en tredje gång kan rätten till ersättning upphöra helt. Detta gäller även om man säger upp sig från ett arbete utan giltiga skäl. Då kan man bli av med ersättningen i högst 45 dagar. Blir man istället uppsagd från sitt arbete på grund av till exempel dåligt uppförande kan man förlora sin ersättning i högst 60 dagar. Under dessa 60 dagar måste man fortfarande aktivt söka jobb för att inte riskera att bli av med ersättningen ännu längre.
Hur länge kan man få arbetslöshetsersättning?
I arbetslöshetsförsäkringen tillämpas sju karensdagar vilket innebär att man inte får ersättning under de första sju dagarna som arbetslös. Man gör så kallade karens före varje ny ersättningsperiod. En ersättningsperiod ligger på 300 dagar. Är man förälder till ett barn under 18 år kan man få ersättning i högst 450 dagar. Är man fortfarande arbetslös efter en ersättningsperiod måste man uppfylla ett nytt arbetsvillkor för att börja en ny. För de som deltidsarbetar och därmed är delvis arbetslös kan man högst få 75 ersättningsdagar under de veckor man arbetar. De resterande 225 dagarna kan man enbart få under veckor då man inte arbetar.
[57] Arbetsförmedlingen, Ekonomiskt stöd när du söker jobb – allt du behöver veta om arbetslöshetsförsäkringen
[58] ibid.
[59] Ibid.
[60] Arbetsvillkor: För att kunna få grundbeloppet eller en inkomstrelaterad ersättning krävs det att man under de senaste tolv månaderna innan man blev arbetslös ha arbetat i minst 80 timmar i månaden i minst sex månader eller minst 480 timmar fördelat på sex sammanhängande månaders arbete. I vissa fall kan man även räkna totalförsvarsplikt eller föräldrapenning som arbetad tid, dock högst i två månader. Har man inte haft möjlighet att arbeta under de senaste tolv månaderna på grund av vård av barn (under två år), totalförsvarsplikt, sjukdom med mera kan tiden förlängas det vill säga att man hoppar över tid men högst fem år utöver dessa tolv månader.
[61] Arbetsförmedlingen, Ekonomiskt stöd när du söker jobb – allt du behöver veta om arbetslöshetsförsäkringen
6.2 Jobbgaranti
6.2.1 Jobbgaranti för ungdomar
Jobbgarantin för ungdomar är ett arbetsmarknadspolitiskt program vars syfte är att erbjuda arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar i ett så tidigt stadium som möjligt. Detta ska göra det möjligt att få ett arbete snabbare eller att påbörja/återgå till en utbildning.[62]
Vilka får ta del av jobbgarantin för ungdomar?
Ungdomarnas jobbgaranti gäller för dem som är mellan 16 och 25 år (man får inte vara 25år) och som har varit anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen under tre sammanhängande månader. [63]
Vad får man ta del av i jobbgaranti för ungdomar?
Ungdomar som är med i jobbgarantin får ta del av studie- yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter med coachning, fördjupad kartläggning kombinerat med arbetspraktik, utbildning med mera. Arbetspraktiken får vara i högst tre månader. Utbildningen kan vara en kortare utbildning som ska förbättra ungdomars möjligheter till exempelvis anställning. [64]
Vad kan man få för ersättningar?
Som del av jobbgarantin för ungdomar får man erhålla antingen aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Aktivitetsstödet ligger på som lägst 320 kronor per dag och som högst på 680 kronor om man uppfyller villkoren för att få arbetslöshetsförsäkring och tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid. Uppfyller man inte arbetslöshetsförsäkringens villkor erhåller man i stället 223 kronor per dag. Utvecklingsersättningen är till för dem som inte är berättigade arbetslöshetsförsäkringen och som är mellan 18-24 år. Utvecklingsersättningen ligger på 134 kronor per dag om man har ett slutbetyg från gymnasiet. Saknar man slutbetyg får man 48 kronor per dag fram till 30 juni det år man fyller 20. Därefter har man rätt till 134 kronor per dag. [65]
6.2.2 Jobb – och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa
Jobb- och utvecklingsgarantin är till för dem som under en längre tid stått utanför arbetsmarknaden. Syftet med denna är att så snabbt som möjligt få deltagarna i arbete genom insatser som ska innehålla individuellt utformade åtgärder.
Jobb- och utvecklingsgarantin är uppdelad i tre olika faser:
· Fas 1 innehåller aktiviteter som kartläggning, förberedande insatser och jobbsökaraktiviteter med coaching.
· Fas 2 innehåller arbetspraktik, lyft, förstärkt och icke förstärkt arbetsträning
· Fas 3 innebär att deltagaren erbjuds arbetsuppgifter hos en arbetsgivare som antingen är en privat eller offentlig arbetsgivare, ett socialt företag eller ideell organisation. [66]Arbetsgivaren ger inte ut lön, arbetsgivaravgifter eller försäkring till deltagaren. Deltagaren får istället erhålla aktivitetsstöd från Försäkringskassan om denne uppfyller villkoren. Om inte får deltagaren i stället försörjningsstöd av kommunen. Den arbetssökande är dock försäkrad av staten för arbetsskada, sveda och verk med mera samt vid dödsfall oavsett vilken ersättning personen har. [67]
Anordnaren får 225 kronor per person och dag från arbetsförmedlingen till för att täcka handledarkostnader och annat. [68]
Lämpig sysselsättning för den deltagande är arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda, uppgifter den ordinarie personalen inte hinner göra eller arbete som höjer kvalitén i verksamheten. Deltagaren arbetar lika lång tid som den ansöker i arbetssökandet. Exempelvis om man söker heltidsarbeten ska man också jobba heltid i den tredje fasen. [69]
[62]www.arbetsformedlingen.se/admin/Documents/.../uga_sok.pdf (2010-02-26)
[63] ibid. (2010-02-26)
[64] ibid. (2010-02-26)
[65] http://www.forsakringskassan.se/nav/e1ab56e2b7672f565ffe4fcedddde7db) (2010-02-26)
[66] ibid. (2010-02-26)
[67] ibid. (2010-02-26)
[68] ibid. (2010-02-26)
[69] ibid. (2010-02-26)
6.3 Sjukförsäkring
Den allmänna sjukförsäkringens syfte är att ge ekonomiskt stöd till den som är sjuk och därmed inte kan arbeta. Denna innefattar två delar, sjuklön och sjukpenning. Dessa beskrivs nedan.[70] Eftersom dessa två innebär att man enbart erhåller cirka 80 procent av lönen kan man även skaffa sig en privat sjukförsäkring. Denna privata sjukförsäkring betalar ut mellanskillnaden, och ser på så sätt till att den som är sjuk trots sjukdomen får ut sin vanliga lön.[71]
6.3.1 Sjuklön
Vad är sjuklön?
Har man en anställning på minst en månad eller har arbetat oavbrutet i 14 dagar kan få sjuklön. Om man blir sjuk ska man den första dagen av sjukdomen anmäla detta till sin arbetsgivare. Efter detta kommer den sjuke erhålla sjuklön av arbetsgivaren. Sjuklönen betalas ut under 14 dagars tid som mest. Efter detta kan den sjuke istället få sjukpenning från Försäkringskassan. Vid mer än en veckas sjukdom måste den sjuke kunna visa upp läkarintyg.
Sjuklönen ligger på 80 procent av den vanliga lönen. Detta betalas ut dag 2-14 av sjukdom. Den första dagen är en karensdag och denna dag betalas ingen sjuklön ut. Ibland gäller dock inte karensdagen. Detta gäller när någon efter att ha kommit tillbaka till arbetet återinsjuknar inom loppet av fem dagar. Händer detta räknas det som en fortsättning på den förra sjukperioden och den sjuke får sjuklön redan första dagen.[72]
För den som är sjuk ofta eller kan bli sjuk under längre perioder finns det högriskskydd, ett allmänt och ett särskilt som kräver ansökan.
Allmänt högriskskydd
Det allmänna högrisksskyddet går ut på att man kan ha högst 10 karensdagar under en tolvmånadersperiod. Detta innebär att om man är sjuk mer än 10 gånger under loppet av tolv månader kan man få sjuklön redan första dagen.
Särskilt högriskskydd
Har man en sjukdom som innebär att man måste vara borta från arbetet minst tio gånger om året kan man ansöka om särskilt högriskskydd. Utöver att man med särskilt högriskskydd får sjuklön redan första dagen vid sjukdom får även arbetsgivaren ersättning för sjuklönen från Försäkringskassan.
Särskilt högriskskydd kan även erhållas om någon måste vara borta från arbetet vid en eller flera perioder som är längre än 28 dagar. Vid detta gäller en karensdag.
Vid ansökan om särskilt högriskskydd ska en skriftlig ansökan lämnas till Försäkringskassan. Försäkringskassan prövar fallet och kan be om läkarutlåtande som styrker sjukdomen.[73] Även arbetslösa kan ansöka om särskilt högriskskydd. [74]
[70] http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-det/Stod/Sjukforsakring/ (2010-01-20)
[71] http://www.din-privatekonomi.se/sjukforsakring-eller-sjukvardsforsakring/ (2010-01-20)
[72] http://www.forsakringskassan.se/nav/ba3e3c90a5ea9d3b41bbea86b739925d (2010-01-16)
[73] http://www.forsakringskassan.se/nav/3183fba5aabb9512f73891d4389cca22 (2010-01-16)
[74] http://www.forsakringskassan.se/nav/039d7c650f378fd1f3f407ef0bda743b (2010-01-16)
6.3.2 Sjukpenning
Vad är sjukpenning?
När en anställd har varit sjuk längre än 14 dagar gör arbetsgivaren en anmälan till Försäkringskassan, som nu bedömer rätten till sjukpenning. Bedömer Försäkringskassan att personen inte är i stånd att arbeta på grund av sjukdom erhåller denne sjukpenning.[75]
Sjukpenningen ligger på ungefär 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI. Försäkringskassan räknar ut en persons SGI utifrån personens beräknade årsinkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan vara högst 7,5 prisbasbelopp, och lägst 24 procent av prisbasbeloppet.[76] År 2010 ligger prisbasbeloppet på 42400 kr.[77]
Om man antar att en person har en månadslön på 18000 kr räknar man ut personens dagersättning på följande vis: 18 000 x 12 x 0,97 x 0,80/365 = 459 kronor per dag.
Siffrornas betydelse:
18 000 = månadslön
12 = månader på ett år
0,97 = faktor för att räkna ner SGI
0,80 = 80 procent av din SGI
365 = antal dagar per år
En person kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en period av femton månader. Under dessa dagar prövas din arbetsförmåga mot arbetsmarknaden
- 1–90: Sjukpenning (80 procent av lönen) om du inte kan utföra ditt vanliga arbete. Försäkringskassan undersöker om din arbetsgivare kan ordna annat jobb.
- Dag 91–180: Sjukpenning bara om du inte kan göra något som helst arbete hos din arbetsgivare, det behöver inte vara ditt vanliga jobb.
- Dag 181– : Sjukpenning bara om du inte kan utföra något arbete som förekommer på den reguljära arbetsmarknaden.
Oavsett om du har arbetsförmåga eller inte kan vanlig sjukpenning betalas i högst 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. Ramtiden räknas 450 dagar bakåt i tiden från den dag du begär sjukpenning för. Finns det ett behov av att överskrida denna gräns måste man ansöka om förlängd eller fortsatt sjukpenning. Denna innebär 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och kan erhållas högst 550 dagar.[78]
Sjuk utan anställning
Är man arbetslös och blir sjuk måste man ha varit anmäld hos Arbetsförmedlingen innan man blev sjuk för att erhålla sjukpenning. Även om man är arbetslös och inte söker arbete de första tre månaderna av arbetslösheten kan man få sjukpenning. Dock kan man inte få sjukpenning under de första 14 dagarna av sjukdom.[79]
[75] http://www.forsakringskassan.se/nav/44dec53db3a00976c013695d0e94b418 (2010-01-16)
[76] http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-det/Stod/Sjukforsakring/ (2010-01-21)
[77] http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33883.aspx (2010-01-21)
[78] http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-det/Stod/Sjukforsakring/ 2010-01-20)
[79] http://www.forsakringskassan.se/nav/039d7c650f378fd1f3f407ef0bda743b (2010-01-16)
6.4 Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättningen är till för personer från och med juli det år man fyller 19 år till och med månaden innan man fyller 30. Man kan erhålla ersättningen i högst 3 år i taget. Denna ersättning kan man få om man har nedsatt arbetsförmåga som bidrar till att man inte kan arbeta med cirka en fjärdedel av de arbeten som finns ute på arbetsmarknaden. [80]
Hur mycket kan man få?
Hur mycket man kan få i ersättning är beroende av hur nedsatt arbetsförmåga man har. Det finns hel, halv, tre fjärdedels och fjärdedelsersättning. Det finns även i vissa fall inkomstrelaterade ersättningar som kan vara i form av garantiersättning. Garantiersättning kan man få om man har haft låga inkomster eller inga alls tidigare. Sedan beror det på hur gammal man är och hur länge man har bott i Sverige. Hel ersättning innebär att man kan få 64 % av den inkomst man troligen hade haft om man inte hade nedsatt arbetsförmåga. Det kallas för antagandeinkomst. [81]
Aktiviteter
Under den tid man erhåller aktivitetsersättning kan man delta i olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är till för att stödja människors utveckling och för att dessa ska kunna påverka sina sjukdomar eller funktionsnedsättningar på ett positivt sätt. Detta ska även bidra till att förbättra arbetsförmågan. Detta är frivilligt.[82]
[80] http://www.forsakringskassan.se/nav/d68297a60c702014e22c0e6ce413086a (2010-02-26)
[81] ibid (2010-02-26)
[82] ibid (2010-02-26)
6.5 Sjukersättning
För den vars arbetsförmåga inom alla jobb, även för de för personer med funktionsnedsättning, är permanent nedsatt med minst en fjärdedel finns sjukersättningen. Ska man få sjukersättning måste man vara i åldern 30-64. Hur mycket arbetsförmågan är nedsatt bestämmer hur stor sjukersättning man erhåller. Man kan få hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels sjukersättning. Antingen är sjukersättningen inkomstrelaterad eller en garantiersättning. Det sistnämnda får den som haft låga eller inga inkomster. Storleken på garantiersättningen beror på åldern på personen och hur lång tid denne bott i Sverige. Den som får hel inkomstrelaterad sjukersättning får 64 % av den inkomst som Försäkringskassan uppskattar att denne skulle haft om denne fortsatt arbeta. Detta kallas antagandeinkomst.[83]
Tidsbegränsning
Fram till den 1 juli 2008 var sjukersättningen tidsbegränsad. Den som då hade tidsbegränsad sjukersättning fick behålla den för resten av tidsperioden. Om dennes arbetsförmåga fortfarande är nedsatt vid periodens slut kan denne ansöka om ytterligare tidsbegränsad sjukersättning, då i högst 18 månader och senast till och med december 2012.[84]
Den som inte längre kan erhålla tidsbegränsad sjukersättning får erbjudandet att delta i en arbetslivsintroduktion på arbetsförmedlingen. Under denna går man igenom personens arbetsförutsättningar och vad denne kan ha för behov av stöd i arbetet. Efter den tre månader långa introduktionen hänvisas de som genomgått den till arbetsförmedlingen, där de ska få hjälp att hitta ett passande arbete.[85]
[83] http://www.forsakringskassan.se/nav/29944d53f9985b7634bfbd869c14d7fe (2010-02-26)
[84] Ibid. (2010-02-26)
[85] Ibid. (2010-02-06)
6.6 Försörjningsstöd
Det är kommunens uppgift att ge de som bor i kommunen det stöd de behöver, exempelvis i form av försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd eller socialbidrag. Försörjningsstöd kan man erhålla om man inte kan försörja sig på annat sätt. Detta är ett behovsprövat bidrag som delas ut av socialkontoret. Det finns flera olika krav för att man ska få försörjningsstöd. Ett av dessa är att man ska kunna, om man är arbetsför, ta ett arbete eller utbildning.
Riksnorm för försörjningsstöd
Bland annat Linköpings kommun bygger sitt försörjningsstöd på den av regeringen fastställda Riksnormen. Riksnormen baseras på Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar av några av de vanligaste hushållskostnaderna. I Riksnormen räknas både gemensamma hushållskostnader och personliga kostnader in. Personliga kostnader kan innebära livsmedel, kläder, hygienartiklar och fritid. Gemensamma hushållskostnader kan innebära förbrukningsvaror, dagstidningar, telefon och tv-licens. Även skäliga kostnader som inte ingår i Riksnormen, såsom kostnader för boende, hushållsel och hemförsäkring, räknas in i försörjningsstödet.[86]
Vem kan få försörjningsstöd?
Försörjningsstöd ska vara en sista utväg och en kortvarig sådan. Först och främst ska den som ansöker om stöd ha använt sina egna tillgångar och andra bidrag, såsom bostadsbidrag, sjukpenning och underhållsstöd. Är den ansökande arbetslös ska denne göra allt som går för att få ett arbete.[87] Ett krav för att få försörjningsstöd är att den sökande inte får äga något som är värt mycket pengar.[88]
Den som är arbetslös och söker försörjningsstöd måste anmäla sig till Arbetsförmedlingen och sök a arbeten och utbildningar. Denne måste ta de arbeten, praktik eller utbildningar som Arbetsförmedlingen föreslår. Den ansökande måste även gå acceptera de utbildningar eller den praktik som kommunen ordnar. Den ansökande ska söka heltidsarbeten, men om detta inte finns måste denne arbeta deltid. Ett annat krav är att den ansökande kan tänka sig att ta ett arbete som innebär att denne måste flytta eller som inte ligger inom personens vanliga arbetsområde.[89]
Räkna ut försörjningsstöd
Försörjningsstöd räknas ut för varje månad. Först och främst bestäms det hur många personer som bor i hushållet. Giftas, sambos och registrerade partners inkomster och kostnader räknas tillsammans. Utifrån detta räknar man ut Riksnormen för hushållet. Man adderar personliga och gemensamma kostnader. Detta lägger man ihop med sådana kostnader som går utanför Riksnormen. Detta visar hur mycket hushållet behöver för en månad. Dessa utgifter måste anses vara berättigade enligt Socialstyrelsen. Tar man sedan från dessa utgifter bort de inkomster som hushållet har får man fram hur mycket som behövs i försörjningsstöd.[90]
[86]http://www.linkoping.se/Stod-omsorg/Ekonomiskt-stod-och-radgivning/Socialbidrag-forsorjningsstod/ (2010-01-23)
[87] http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand (2010-01-23)
[88]http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9565/2006-114-4_lattlast20061144.pdf s. 5 (2010-01-23)
[89] ibid. s. 6 (2010-01-23)
[90] ibid. s. 14 (2010-01-23)
6.7 Tak över huvudet garantin
År 1999 bestämde man att man skulle ha en så kallad tak över huvudet garanti i Stockholm stad. Det innebär att de hemlösa kan kontakta socialtjänsten om de inte själva kan hitta nattlogi. Man måste kontakta socialtjänsten före kl. 24.00. Garantin omfattar inte personer som är störande drogpåverkade eller som är tillfälligt "spärrade" från boende. [91]
6.8 Trappstegsmodellen
Boendetrappor är den nuvarande åtgärden vi har för hemlöshet i Sverige. Systemet bygger på att den hemlöse måste klara sig igenom flera delmål innan denne kan få ett eget boendekontrakt. Dessa delmål sker ett flertal steg:
1. Först skrivs den hemlöse in på ett kommunalt eller ideellt drivet härbärge.
2. Sedan måste den hemlöse ta kontakt med socialtjänsten och sedan skrivas in på ett så kallat ”lågtröskelboende”.
3. Går punkt 2 bra tas den hemlöse in för behandling för drogfrihet och medicinsk vård.
4. Efter ett tag får den hemlöse möjlighet till ett eget boende i en så kallad träningslägenhet. Fungerar det bra kan den hemlöse i sin tur få överta förstahandskontraktet. Den hemlöse är inte längre hemlös.[92]
Sekundär bostadsmarknad
En sekundär bostadsmarknad innebär att lägenheter hyrs ut i andra hand via socialtjänsten. De sekundära bostäderna fungerar som ett steg i boendetrappan för de hemlösa mot ett eget bostadskontrakt. Den hemlöse för specialkontrakt som ofta innebär andra villkor än för andra hyresgäster. Alkohol kan förbjudas i lägenheten liksom nattgäster och husdjur. Det som skapat den sekundära arbetsmarknaden är enligt Ingrid Sahlin, professor vid Göteborgs universitet, förändringar i den generella bostadspolitiken vilket har gett förutsättningar för en sekundär bostadsmarknad att utvecklas. I flera av sina arbeten använder sig Sahlin av en tankemodell som illustrerar den sekundära bostadsmarknaden. Denna modell har vuxit fram i ett flertal kommuner i Sverige och är ett resultat av bostadspolitiska förändringar.[93]
Ingrid Sahlins tankemodell
[91] www.stockholm.se/.../Tak-över-huvudet-nov%202001-uppdaterad.pdf (2010-02-26)
[92] Grahn, Ossian, Alkohol & Narkotika, Laholm, 2010 s. 8
[93] Grahn, Ossian, Alkohol & Narkotika, Laholm, 2010 s. 15
6.9 Övriga bidrag
Under övriga bidrag finns de bidrag som inte enbart är förknippat med socioekonomiskt utanförskap men som kan fungera som en ekonomisk avlastning för personer och familjer.
6.9.1 Barnbidrag
Vem kan få barnbidrag?
Barnbidraget är ett skattefritt bidrag som alla barn i Sverige mellan 0 och 16år har rätt till. Barnbidraget betalas ut senaste den 20: e varje månad till antingen mamman eller pappan – man får välja själv. Har man inte valt själv betalas pengarna ut till mamman automatiskt. Är föräldrarna av samma kön betalas barnbidraget ut till den som är äldst. Föräldrar som inte bor tillsammans kan dela på barnbidraget eller välja att dela ut hela till antingen mamman eller pappan. [94]
Vad är flerbarnstillägg?
Får du barnbidrag för minst två barn betalas automatiskt ett flerbarnstillägg ut. Man kan även få flerbarnstillägg från barn som fyllt 16 år fram till och med juni det år barnet fyller 20 år, men då finns det vissa krav. Barnet måste fortfarande bo kvar hos föräldern, studera på heltid i antingen gymnasiet, grundskola eller särskola samt vara ogift. [95]
Hur mycket får man i barnbidraget?
Barnbidraget ligger på 1050 kr per barn. Sedan varierar flerbarnstillägget beroende på hur många barn man har. Nedan följer en tabell som visar hur mycket man kan få i flerbarnstillägget. [96]
|
Totalt antal |
Barnbidrag |
Flerbarnstillägg |
Summa |
|
1 |
1 050 |
- |
1 050 |
|
2 |
2 100 |
100 |
2 200 |
|
3 |
3 150 |
454 |
3 604 |
|
4 |
4 200 |
1 314 |
5 514 |
|
5 |
5 250 |
2 364 |
7 614 |
|
6 |
6 300 |
3 414 |
9 714 |
6.9.2 Studiebidrag
Vem kan få studiebidrag?
Barn som bor i Sverige har rätt till barnbidraget till och med det kvartal barnet fyller 16 år. Därefter får man studiebidrag – så länge man studerar på gymnasiet. Studiebidraget betalas ut av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och betalas ut automatiskt utan ansökan. Studiebidraget delas upp på samma sätt som barnbidraget. Barnet kan även själv få sitt studiebidrag utbetalat till sig själv. [97]
Förlängt barnbidrag
Studiebidraget gäller alltså för barns om läser på gymnasiet, men om barnet fortfarande går kvar i grundskolan eller särskola är det Försäkringskassan som står för utbetalning av barnbidraget. Detta kallas för förlängt barnbidrag. Detta är inget man ansöker om själv utan det är skolans skyldig att lämna uppgifter om dessa elever. [98]
6.9.3 Föräldrapenning
Föräldrapenningen är en ersättning man kan få som förälder för att ha möjlighet att vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Föräldrapenningen betalas ut sammanlagt 480 dagar per barn. [99]
Hur många dagar kan man få?
Har man gemensam vårdnad om barnen har föräldrarna rätt till 240 dagar var med föräldrapenning. Av dessa 240 dagar är 60 dagar reserverade till respektive förälder, därefter får man tillsammans välja vem av föräldrarna som skall arbeta och vem som skall stanna kvar hemma. Vid flerbarnsfödsel kan man få ytterligare 180 dagar per barn utöver de 480 dagarna.
Har man ensam vårdnad om barnen har man rätt till alla 480 dagarna och i vissa fall ytterligare 180 dagar. [100]
Hur betalas föräldrapenningen ut?
Man kan få olika mycket föräldrapenning beroende på hur mycket man arbetar i förhållande till normal arbetstid för en heltidsarbetande inom yrket. Den kan betalas ut som hel, halv, tre fjärdedels, en fjärdedels eller en åttondels ersättning. [101]
[94] http://www.forsakringskassan.se/nav/6e62450e2b94bba02142cd6cf9a1f08c (2010-01-13)
[95] ibid. (2010-01-13)
[96] ibid. (2010-01-13)
[97] http://www.forsakringskassan.se/nav/6e62450e2b94bba02142cd6cf9a1f08c (2010-01-13)
[98] http://www.forsakringskassan.se/nav/6e62450e2b94bba02142cd6cf9a1f08c (2010-01-13)
[99] http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_fott/foraldrapenning (2010-02-26)
[100] ibid. (2010-02-26)
[101] Ibid. (2010-02-26)
5. Hemlöshet
5.1 Statistik
För att få en bild över hur stor hemlösheten är lägger vi här fram vissa statistiska element som kan vara användbara.
5.1.1 Hemlösa
Senast Socialstyrelsen gjorde en kartläggning av hemlöshet i Sverige var år 2005. Denna kartläggning gjordes i samarbete med olika uppgiftslämnare som alla är myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med hemlösa personer. Det är bland annat behandlingshem, beroendekliniker, frivilligorganisationer, socialtjänsten, psykiatriska kliniker, kriminalvårdsmyndigheter och kvinnojourer. Dessa uppgiftslämnare rapporterade att det fanns cirka 17800 hemlösa i Sverige år 2005 varav tre fjärdedelar av dessa var män och en fjärdedel kvinnor. Merparten av de hemlösa var födda i Sverige men antalet födda i andra länder var överrepresenterade. Medelåldern låg på omkring 41 år. Under den vecka man gjorde undersökningen rapporterade man att majoriteten av de hemlösa personerna bodde i institutionsboende eller stödboende. 12 % av de hemlösa bodde under denna vecka i ett så kallat akutboende och 5 % sov utomhus, vilket motsvarar 2136 respektive 890 personer. 62 % av de hemlösa hade missbruksproblem, respektive 40 % som hade psykiska problem. [38]
I de senaste undersökningarna av socialstyrelsen är majoriteten av de hemlösa män. Dessa visade att det är vanligare att kvinnorna är yngre och dessutom varit hemlösa under en kortare tid. [39]
Problemet med Socialstyrelsens kartläggningar är att de dock inte är heltäckande utan enbart omfattar personer som någon gång varit i kontakt med exempelvis frivilligorganisationer, kriminalvården och socialtjänsten. Alltså kan man anta att det finns stora mörkertal i statistiken, vilket innebär att antalet hemlösa i Sverige antagligen är fler än 17800 personer.[40]
[38] http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-131-16 (2010-02-18)
[39] http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-131-16 (2010-02-18)
[40]http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2007/08&bet=C300&dok_id=GV02C300#_Toc179773978 (2010-02-18)
5.2 Orsaker och teorier bakom hemlöshet
Det finns egentligen lika många orsaker och teorier bakom hemlöshet som det finns hemlösa. Här nedan ska vi dock försöka klargöra vilka som kan ligga till störst grund för att människor drabbas av hemlöshet.
Psykreformen 1990
En bidragande orsak sägs ha vart en reform som genomfördes år 1990 som gick ut på att psykiskt sjuka som levde i totala institutioner skulle skrivas ut för att omgivningen i institutionerna påverkade snarare de psykiskt sjuka i negativ bemärkelse än i positiv riktning. Problemet med denna reform var dock att de psykiskt skrevs ut och lämnades i för stor utsträckning att klara sig själva. De skrevs antingen in ensamma lägenheter som de inte klarade av att sköta på grund av den hospitalisering de flesta hade upplevt tidigare. Vilket därefter ledde till att de vräktes på grund av missade hyror, klagomål osv. Andra skrevs direkt ut till hemlöshet. [41]
Förklaring: Med hospitalisering avses människor som har levt stora delar av sitt liv på institutioner och då anpassas av ett specifikt livsmönster där det egna ansvaret krymps. [42]
Ekonomiska orsaker
En annan självklar orsak är den ekonomiska sidan av hemlöshet. Exempelvis så är arbetslöshet i samband med för låga ersättningar en bidragande faktor till att människor blir hemlösa. Den förändrade inkomsten ligger sällan i nivå med personens utgifter i form av hyror och så vidare, vilket gör att de inte har råd med alla betalningar och kan leda till att man slutligen vräks från sitt boende.
Familjära och personliga kriser (ej ekonomiska)
Skilsmässa sägs vara ett vanligt förekommande varför folk blir hemlösa. Det kan exempelvis vara så att den som förfogar över hyreskontraktet stannar och därmed tvingas den andre att lämna boendet. Kerstin Lundholm ser även att många människor flyr sitt hem på grund av misshandel och hot från sin partner och därav blir hemlösa. [43]
Missbruk
Narkotika och alkoholrelaterat missbruk sägs även de vara orsaker bakom hemlöshet. Ett missbruk försvagar ofta ens privatekonomi vilket i sin tur bidrar till svårigheter med att betala räkningar och så vidare.[44] Kerstin Lundholm, ansvarig inom socialt arbete på Frälsningsarmén påpekar att många av dem som söker sig dit har ett missbruk. [45]
Bostadsbrist, höga krav och restriktivare uthyrning
En annan orsak är att hemlösheten är ett resultat av den bostadspolitik som först genom åren, vilken sägs ha skapat ett underskott på bostäder. Miljonprogrammet 1969-75 sägs vara första gången Sverige rådde bot på bostadsbristen och under följande år runt 1970 tycks hemlöshetssiffrorna varit låga. [46]
Men under 1980-talet förvandlades lägenhetsöverskotten i storstäderna till ett underskott och statistik visade att de hemlösa hade blivit flera. I samband med bostadsbristen och att allt fler sökte bostad kunde hyresvärdarna ställa högre krav på dem som ville hyra. Många av de allmännyttiga bostadsföretagen, som tog hand om hemlösa drabbades samtidigt av ekonomiska problem och marknadsmässiga svårigheter. Detta ledde till en mer restriktiv uthyrning, trots att vissa lägenheter stod tomma. [47]
Tidigt under 90-talet skedde också en medveten avreglering av bostadsmarknaden och år 1993 hävdes den lag som tidigare hade givit kommunerna rättigheten att bestämma fördelningen av lägenheter på sociala grunder. Samma år avvecklades även investeringsbidraget för ny- och ombyggnad av bostäder, konsekvensen av detta blev att bostadsbyggandet minskade. [48]
Forskare har pekat på att dessa förändringar har drabbat de svagaste bostadskonsumenterna hårdast, det vill säga de med minst inkomst och andra problem som beskrevs ovan.[49]
[41] http://www.situationsthlm.se/sv/FAQ/ (2010-02-20)
[42] http://ne.se/sok/hospitalisering?type=NE (2010-02-20)
[43] Intervjubilaga ”Kerstin Lundholm”
[44] http://www.drugnews.nu/article.asp?id=2496 (2010-02-20)
[45] Intervjubilaga ”Kerstin Lundholm”
[46] Alkohol och Narkotika, Laholm 2010
[47] ibid.
[48] ibid.
[49] ibid.
5.3 Konsekvenser av hemlöshet
Här nedan beskriver vi konsekvenser av hemlöshet. Konsekvenserna tar sig uttryck på olika sätt, därför har vi kategoriserat dem utifrån individ, grupp och samhälle
5.3.1 Individnivå
Att leva som hemlös medför många olika risker och konsekvenser. Om man inte redan tidigare befann sig i ett missbruk är risken stor att du hamnar i ett när du blir hemlös. Hemlösa löper även större risk för att bli utsatta för stöld, våld och övergrepp. [50] En annan konsekvens som drabbar hemlösa är att de ofta saknar en struktur och rutiner som ett hem medför, vilket visats vara viktigt för det psykiska välbefinnandet. [51]
5.3.2 Gruppnivå
Det finns samband mellan hemlöshet och missbruk. Andelen narkotikamissbrukare är hög dels bland de som bor på härbärgen, men ännu högre är den bland de som lever på gatan och de som har andra sociala problem. En studie, som gjordes på Irland, visade att en stor del av de hemlösa som varit interner var missbrukare. Narkotikamissbruk bland hemlösa sker till stor del genom injicering, ofta med delade nålar.[52] Detta leder till att sjukdomar som hiv, Stafylokocker och hepatit B och C lätt sprids mellan de missbrukande hemlösa, vilket i sin tur leder till att dessa får en sänkt livskvalitet.[53]
År 2004 utkom en femårig studie, som Socialstyrelsen gjort, där 82 hemlösa män ingått. Studien visade att män som har både ett missbruk och psykiska problem mår avsevärt sämre av hemlösheten.[54] Psykiska problem är i jämförelse med personer som har en bostad mycket vanligare hos människor som är hemlösa. De psykiska problemen är dessutom betydligt mycket allvarligare hos de hemlösa.[55]
I nästan alla fall av hemlöshet ökar de olika problem som kopplas till hemlösheten i takt med att tiden går och boendesituationen inte förändras. Detta gäller såväl missbruksproblem, som psykiska och ekonomiska problem. Dock är psykiska problem vanligare hos hemlösa kvinnor, medan missbruksproblem är vanligare hos hemlösa män.[56]
5.3.3 Samhällsnivå
Konsekvenserna på samhällsnivå är de samma som inom arbetslösheten. (Se Arbetslösheten, konsekvenser på samhällsnivå)
[50] http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=11516 (2010-02-26)
[51] Dahlberg, Göran, Alkohol & Narkotika Laholm 2010 s 24
[52] http://ar2003.emcdda.europa.eu/sv/page074-sv.html (2010-02-17)
[53] http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie-113-drogutvecklingen-i-sverige-2008.pdf sid. 140-141 (2010-02-17)
[54]http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2007/08&bet=C300&dok_id=GV02C300#_Toc179773978 #5 (2010-02-17)
[55] http://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/Uppsatser/socarb/c-upps_04/h_lundkvist_cupps.pdf s. 5 (2010-02-17)
[56] http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9717/2006-131-1_20061312.pdf s. 60 (2010-02-18)
4. Arbetslöshet
4.1 Statistik
För att få en bild över hur stor andel grupperna utgör av arbetslösheten lägger vi fram vissa statistiska element som kan vara användbara.
4.1.1 Förtidspensionärer
Förtidspensionärer är personer som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. Fram till år 1991 hette bidraget förtidspension, men efter dess har det ersatts med två andra bidrag nämligen aktivitetsersättning och sjukvårdsersättning. Aktivitetsersättningen är till för förtidspensionärer i åldern 19-29 år. Den ska även innehålla speciella aktiviteter till för att stödja och påverka sjukdomar eller funktionsnedsättningarna på ett positivt sätt. Sjukvårdsersättningen är till för förtidspensionärer i åldern 30-64.[9] I Sverige finns det 500 000 personer som erhåller sjuk- eller aktivitetsersättning.[10]
4.1.2 Ungdomsarbetslösa
År 2008 låg ungdomsarbetslösheten på 20%, vilket innebär att cirka en femtedel av Sveriges ungdomar var arbetslösa. Bland dessa räknas ungdomar mellan 15 – 24 år. Detta är bland de högsta siffrorna i Europa.[11] Enbart fem andra länder bland Europas 25 EU-länder har en högre siffra.
[9] http://www.hso.se/vad-vi-vill/Arbete-och-forsorjning/Socialforsakring/Fortidspension/ (2010)
[10] Alliansregeringens utanförskapsmodell
[11] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/ (2010-02-16)
4.2 Orsaker & teorier bakom arbetslöshet
Orsaken till arbetslöshet har delats in utifrån nationalekonomin i fem olika begrepp med olika bakomliggande förklarningar hur arbetslöshet föranleds. De delas in i konjunkturarbetslöshet (Keynesiansk-arbetslöshetsteori) klassisk arbetslöshet, friktionsarbetslöshet & strukturarbetslöshet.
4.2.1 Konjunkturarbetslöshet
Den här teorin utgår utifrån hur läget ser ut på marknaden. Under högkonjunktur producerar och levererar företag varor och tjänster med en accelererande takt för att kunna tillmötesgå kundernas efterfrågan av produkter. Under dessa tider krävs det ofta nya investeringar inom produktionsmedel och därigenom växer behovet av humankapital vilket leder till minskad arbetslöshet genom att fler måste anställas. Till slut är alla produktionsmedel sysselsatta och det uppstår en brist på arbetskraft med särskild utbildning.
Därför kan man endast få ut mer arbetskraft genom att öka arbetstiden för de nuvarande anställda, vilket följaktligen kräver en högre lön till arbetarna. Samtidigt som lönerna därav höjs, stiger även priserna genom att den totala efterfrågan på varor och tjänster är hög eftersom fler har råd att köpa mer. Till slut kan priserna på råvaror och lönerna bli så höga för företag att de tvekar att investera i nya produktionsmedel. Om många företag tar samma beslut vänder cykeln och produktionen slutar öka och efterfrågan minskas och man övergår till en begynnelse till lågkonjunktur. När efterfrågas minskas och de anställda är för många i förhållande till vad man producerar blir det dyrt för företagen att betala ut så många löner och det kan leda till att företag tillslut säger upp anställda. Och på så sätt skapas en arbetslöshet. [12]
4.2.2 Klassisk arbetslöshet
Utifrån denna syn orsakas arbetslösheten av att lönenivån är för hög. Det vill säga om lönen är högre än vid den lönenivå där alla som söker ett arbete blir anställda bildas ett utbudsöverskott, vilket visas i diagrammet.
Utbudskurvan är stigande, vilket innebär att lönearbetare är intresserade av att arbeta mer då lönen ökar.
Efterfrågekurvan sluttar däremot nedåt, viket betyder att arbetsgivare är mindre angelägna att anställa när lönen för arbetarna stiger.
Exempelvis om löntagarna tycker att ökade arbetsinsatser kräver större uppoffringar, såsom tid, energi osv. kommer dem att kräva en högre lön för arbetet.(Uppressad lön) Men genom en minskande utdelning för den extra produktionen som tillkommer vid den stigna arbetsinsatsen minskas efterfrågan på arbetskraft genom för höga lönekostnader. Arbetsgivare kommer bara att anställa fler om lönen avtar i samma takt som avkastningen på produktionen minskar. Det förutsätter alltså att lönetagarna sänker sina krav. Men låt säga nu att lönen pressas upp över jämviktslönen genom starka fackföreningar. Efterfrågan sänks alltså, eftersom lönen överstiger värdet av vad företag får ut av den extra arbetsinsatsen. Därmed uppstår ett utbudsöverskott på arbetskraft i och med att lönetagarna inte sänker sina löner och därigenom ställer några utan sysselsättning. Detta överskott på arbetskraft eller arbetslöshet är därför inget annat än ”frivillig” enligt de klassiska ekonomerna genom att arbetare inte överlåter marknadsmekanismerna ha sin gång genom att de vägrar sänka sina löner till jämviktslönen. [13]
4.2.3 Keynesiansk-arbetslöshetsteori
Keynesianska teorin utgår från att konjunkturerna skapar arbetslöshet men invänder sig mot den klassiska teorin att det är lönetagarna själva som skapat arbetslösheten. Enligt denna teori är det snarare den totala efterfrågan i samhället som styr produktionsvolymen och därigenom också efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten skapas alltså av en otillräcklig efterfrågan.
Keynes motsatte sig dock inte att lönesänkningar kunde öka sysselsättningen, men det var inte genom lönesänkningar man skulle kunna råda bot på arbetslösheten.
För det första är det inte troligt att man kan trycka ned lönerna. För det andra, om man ändå lyckas pressa ned lönerna så sjunker visserligen företagens kostnader men köpkraften för lönetagarna sjunker också, dvs. konsumenterna som ska köpa de varor och tjänster som säljs. Därmed påverkas efterfrågan på konsumtionsvaror av två faktorer som strider mot varandra. Dels höjs den genom att fler kan anställas, dels sjunker den för att köpkraften hos var och en blir lägre. På så sätt skulle arbetslösheten inte lösas eftersom de nedpressade lönerna inte skulle kunna öka den totala efterfrågan i ekonomin så att sysselsättningen stiger. Istället ska man påverka den totala efterfrågan i hög och lågkonjunkturer genom statligt ingripande på marknaden, vilket är tvärtemot vad de klassiska ekonomerna skulle anse vara riktig. Med skattesänkningar och ökade offentliga investeringar under lågkonjunkturen skulle köpkraften öka och produktivitet hållas uppe menar Keynes, vilket därigenom ökar den totala efterfrågan.
Det innebär alltså att staten behöver ha en hög statsbudget för att finansiera investeringarna i företagen. Dock är höga skatter inget alternativ för att inkassera pengar eftersom det minskar köpkraften hos konsumenterna som ska köpa de varor och tjänster som säljs, vilket påverkar den totala efterfrågan. Istället menade Keynes att staten skulle låna pengar för att på så sätt ändå kunna finansiera investeringar i företag. Denna underskottsfinansiering skulle tillslut betala av sig själv om staten satte igång den ekonomiska aktiviteten igen skulle fler anställas för de projekt som staten finansierade och därigenom få större inkomst vilket i sin tur bidrar till att köpkraften ökar. Stigande sysselsättning och produktion skulle skapa större skatteintäkter till staten vilket på sikt skulle medföra att staten får möjlighet att betala tillbaka lånen. [14]
4.2.4 Friktionsarbetslöshet
Denna arbetslöshet uppstår när personer avslutar sin utbildning och söker arbete eller personer som slutar sitt jobb och söker sig ett nytt. Tiden mellan sökandet och anställningen tar vanligtvis en viss tid från veckor till några månader och det är den perioden som kallas friktionsarbetslöshet. Denna form sägs vara ganska svår att göra något men anses vara ganska harmlös eftersom tiden mellan arbetssökandet och funnet arbete är relativ kort.
4.2.5 Strukturarbetslöshet
Den här teorin tar hänsyn till att arbetsmarknaden inte är något enhetligt i skillnad från de tidigare teorirna. Den menar att det faktiskt finns olika delmarknader för olika grupper och att dessa kan ha en avgörande roll och inverkan på arbetslösheten.
Orsaken till arbetslöshet är att själva strukturen på att arbetskraftsutbudet skiljer sig påtagligt från arbetskraftsefterfrågan och när det inte finns några snabba medel som kan förändra situationen. Det vill säga när vissa näringer/delmarknader går framåt och andra näringar/delmarknader minskar. Ett typiskt exempel är att sömmerskor i Bergsslagen eller låt säga stålarbetare i Bergslagen inte är hjälpta av att arbetskraftsefterfrågan på datatekniker i Stockholm är hög.
Då näringar fallit tillbaka utan att de som arbetar kan söka sig till de näringar som är på frammarsch på grund av högre eller andra kunskapskrav i den nya delmarknaden finns stora risker för att arbetslösheten blir långvarig och ökande. Den som har varit långvarigt arbetslös drabbas av ett minskat humankapital han/hon förlorar erfarenhet och kunskaper i takt med att branscherna utvecklas krävs ökade kunskapar och kan tillslut leda till att den arbetslösa förlorar sin kompetens.
I detta fall beror således arbetslöshet på matchningsproblem på arbetsmarknaden så hjälper varken lönesänkningar eller att förändra efterfrågan som de tidigare teorierna har pekat på. Istället blir lösningen enligt teoretikerna att skapa en mer rörlig och flexibel arbetsmarknadspolitik genom att satsa på arbetsförmedling, omskolning, flyttbidrag som kan hjälpa att para ihop arbetssökande med lediga jobb samt åtgärder för en mer flexibel lönestruktur som gör det mer lönsamt och lockande att byta arbete. [15]
4.2.6 Övriga orsaker
En del personer har svårigheter med att få ett arbete bland annat på grund av arbetsskador, psykiska sjukdomar och funktionshinder men även på grund av låg utbildning. Detta då arbetsgivare oftast i första hand är intresserade av så kallade ”A-människor”, det vill säga högutbildade personer och personer utan skador. Detta beror på att det blir både billigare och enklare för arbetsgivaren att anställa då de bland annat inte behöver anpassa arbetsuppgifterna för personer med exempelvis skador.[16] Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån tillhör personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga arbetskraften i betydligt lägre utsträckning jämfört med ej funktionsnedsatta eller funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga.[17]
Idag kräver många arbeten högre kompetens. Det gör att personer med en låg utbildning kan få svårigheter att få ett arbete. Dessa personers arbetsmarknad krymper även i fall dessa personer inte vill kompetensutveckla sig. [18]10 % av de funktionsnedsatta har någon gång under de senaste fem åren känt att de på grund av sin funktionsnedsättning blivit nekade arbete de sökt fastän de haft tillräckliga meriter för det. Inom mer högkvalificerade yrken som kräver en kortare högskoleutbildning arbetar en mindre andel funktionsnedsatta jämfört med yrkesgrupper som inte har krav på yrkesutbildning[19]
[12] Gleerups Reflex A-kurs plus. Ekonomisk politik sida 307 Hans Almgren http://www.gleerups.se/gleerups/upload/files/entree/entree_gy-vux/samhallskunskap/reflex/reflex_a-kurs_plus_uppl_4/facit/facit_aplus14_ekonomisk_politik.pdf (2010-02-16)
[13] VÅR EKONOMI, del II Kapitel 12 sida 278-281
[14] VÅR EKONOMI, del II Kapitel 12 sida 281-282
[15] VÅR EKONOMI, del II Kapitel 12 sida 278-281
[16] Se intervjubilaga 2
[17] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM05 03_2008K04_BR_AM78BR0903.pdf s.29 (2010-02-21)
[18] Se intervjubilaga 2
[19] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM05 03_2008K04_BR_AM78BR0903.pdf s.48 (2010-02-21)
4.3 Konsekvenser av arbetslöshet
Här nedan beskriver vi konsekvenserna av arbetslöshet. Konsekvenserna tar sig i uttryck på olika sätt, därför har vi kategoriserat dem utifrån individ, grupp och samhälle.
4.3.1 Individnivå
Jahodas deprivationsteori
Marie Jahodas deprivationsteori bygger på att ett arbete fyller fem olika funktioner som alla motsvarar ett mänskligt grundbehov. När en individ blir arbetslös kan denne berövas vilket kan leda till att dennes hälsa försämras och individen får en känsla av resignation.
De fem funktioner som Jahoda menar att ett arbete fyller är:
1. Individens behov av regelbunden aktivitet
2. Individens behov av sociala kontakter
3. Individens behov av tidsstruktur
4. Individens behov av att uppleva kollektiva mål
5. Individens behov av social status och en egen identitet
Den första punkten, som handlar om behovet av regelbunden aktivitet, handlar om betydelsen av att få regelbuden aktivitet genom arbete. Detta behöver inte innebär att erfarenheterna på detta arbete kan vara såväl positiva som negativa. För många innebär regelbuden aktivitet en grund för god psykisk hälsa. Genom att ha en regelbunden aktivitet minimeras även risken för att falla i apati.Den andra punkten, som handlar om behovet av sociala kontakter, handlar om vikten av ett socialt samspel. Detta är något som alla är beroende av, men som kan vara svårt för en arbetslös person att få.
Den tredje punkten, som handlar om behovet av tidsstruktur, handlar om att det finns en tidsram för personen att följa och denne får även en struktur i vardagen. På så vis behöver inte frågan ”Vad ska jag göra idag?” ställas så fort dagen börjar, utan det finns redan en bestämd tidsplan.
Den fjärde punkten, som handlar om behovet av att uppleva kollektiva mål, handlar om vikten av att vara en del i en större helhet. Denna punkt handlar även om hur individen känner att denne på något vis bidrar till samhället genom att arbeta.
Den femte punkten, som handlar om behovet av social status och en egen identitet, handlar om vikten av att ha en identitet eller plats i samhället. Även om individen är missnöjd med dess plats eller identitet så är ändå det faktum att denne har en bestämd plats i samhället viktigt. En arbetslös anses inte vara en del av samhället och ha denna bestämda plats. Ett exempel på hur viktig denna plats och identitet är kan vara första gången en person möter någon annan. Nästan alltid är en av de första frågorna om vad den andre arbetar med.
Den kritik som finns mot Jahodas deprivationsteori är att utifrån denna ses arbetslösa enbart som passiva objekt. Man räknar även enbart in aktuella förhållanden och bortser från tidigare och framtida omständigheter.[20]
[20] http://epubl.luth.se/1402-1781/2007/01/LTU-CDUPP-0701-SE.pdf (2010-02-18)
Psykisk konsekvens
Det finns studier som visar på sambandet mellan storlek på ersättning och psykiskt välmående. Dessa studier, genomförda av Marie Jahoda, visar att den psykiska hälsan försämras i linje med att ersättningen sänks. Sveriges ersättningssystem för arbetslösa är viktiga, eftersom de minskar den ekonomiska stress som uppkommer. Denna stress leder lätt till psykiska och psykosomatiska problem, som nedstämdhet, sömnproblem, huvudvärk och magbesvär. Utöver dessa problem kan den arbetslösa få känslan av att vara ensam. Detta på grund av att denne helt enkelt inte har råd att umgås med vänner, då detta kan kräva vissa kostnader för att exempelvis följa med på sociala och kulturella aktiviteter.[21]
I fyra, respektive två kohort- och fallkontrollstudier studerades sambandet mellan arbetslöshet och självmord. De deltagandes psykiska hälsa och allmänna hälsotillstånd undersöktes innan studien. Alla dessa studier påvisade att risken för självmord skulle höjas vid arbetslöshet. Studierna påvisade inget klart samband på hur arbetslöshet påverkar självmordsrisken när en grupp blir arbetslös eller när ett fungerande ekonomiskt skyddsnät finns. Sammanfattningsvis visade dessa studier att det finns ett samband mellan när en enskild individ drabbas av arbetslöshet och ökad risk för självmord.[23] Det finns även ett samband mellan satsade pengar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och minskad risk för självmord. Dessa visar att för varje US$10/person som satsas på arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas risken för självmord med 0,04 %.[24]
[21] http://eprints.bibl.hkr.se/archive/00000975/01/LarssonSmyth_PA.pdf sid. 3 (2010-02-18)
[22] http://fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Uppslagsverket/arbetsl%C3%B6shet.pdf sid. 1 (2010-02-18)
[23] Ibid. sid. 3
[24] http://fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Suicid---effekter-av-arbetsloshet/ (2010-02-18)
4.4 Gruppnivå
Ungdomar som inte får något jobb går miste om den så kallade socialiseringsprocessen. Med hjälp av ett jobb kommer man lättare in i vuxenvärlden, och kan förstå dess annorlunda normer och värderingar.[25] Unga arbetslösa, 20-24 år, lider även av dålig hälsa, både fysisk och psykisk. Denna dåliga psykiska hälsa kan faktiskt uppstå som en konsekvens av den brist på socialt umgänge som arbetslösa upplever. Bristen på fysisk aktivitet, som kan hindra att problem som oro och ångest uppstår,[26] kan vara en annan orsak till att arbetslösa ungdomar upplever dessa psykiska besvär. Arbetslösa ungdomar har en väldigt stillasittande fritid i jämförelse med arbetande och studerande ungdomar.[27] Många av dessa unga arbetslösa uppger även att de har självmordstankar och känner att de saknar emotionellt stöd. Andelen unga arbetslösa som har uppsökt kurator eller psykolog är stor.[28] Antalet självmordsförsök var större hos arbetslösa unga kvinnor än arbetslösa män och arbetande och studerande ungdomar.[29] En svensk studie (Janlert & Hammarström 1992; Hammarström & Janlert, 1994) visade att unga arbetslösa, framför allt män, ökar sin alkoholkonsumtion när de blir arbetslösa. Bland unga arbetslösa kvinnor är rökning i större utsträckning vanligare. Dessa röker mer än arbetande och studerande.[30]
Trots att läget för unga arbetslösa ser ut som nyss beskrivet gjordes det en studie som visade att både yngre och äldre anser att arbetslösheten är mindre påfrestande, både psykiskt och ekonomiskt, än vad personer i medelåldern gör. Anledningen till att denna studie skilde sig så markant från mycket annat kan ha varit att den hade så pass få deltagare.[31]
Studier av förtidspensionärer har visat att dessa har en lägre livskvalitet än icke-förtidspensionärer och ålderpensionärer. Det har även visat sig att bland förtidspensionerade är dödligheten 1-3 gånger så stor som hos personer av samma ålder som inte är förtidspensionerade. Ju tidigare förtidspensioneringen sker, desto högre är risken att dö i förtid. De personer som deltog i studien hade visserligen en sjukdom från början, men trots att man tog hänsyn till denna var behovet av vård större än för män utan förtidspension.[32]
[25] Se Intervjubilaga 2
[26] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K04_TI_03_A05TI0904.pdf (2010-02-18)
[27] http://fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsoenkaten/Resultat-2008/Ungas-halsa-2006-2008.pdf sid. 17 (2010-02-18)
[28] http://fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/Ungas-halsa/ (2010-02-18)
[29] http://fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsoenkaten/Resultat-2008/Ungas-halsa-2006-2008.pdf sid. 33 (2010-02-18)
[30] http://fhi.se/PageFiles/3118/arbetslos_konsekv.pdf sid. 67 (2010-02-18)
[31] http://eprints.bibl.hkr.se/archive/00000975/01/LarssonSmyth_PA.pdf sid. 15-16 (2010-02-18)
[32] http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?id=395&typ=pm (2010-02-18)
4.5 Samhällsnivå
Utifrån samhällsnivå så blir konsekvensen av arbetslöshet mest av ekonomiskt slag. Färre människor i sysselsättning innebär en minskad produktion av varor och tjänster vilket bidrar till en lägre bruttonationalprodukt* än om alla vore sysselsatta.
*Förklaring: Bruttonationalprodukt eller BNP är en måttenhet som visar värdet av alla varor och tjänster som tillverkas och används till konsumtion, investering och export under en period. [33]
En hög arbetslöshet tär även på statsbudgeten genom ökade utgifter i form av olika försörjningsstöd för de arbetslösa. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna och klasskillnaderna i landet av en hög arbetslöshet.[34] Den nyaste uppgiften om Sveriges inkomstskillnader är från 2007 och då låg ginikoefficienten* på 0,311 vilket är den högsta siffran sen man började mäta med denna enhet. Samhällets inkomstskillnader påverkas självklart inte enbart av arbetslösheten men den har fortfarande en effekt på den.[35] Med hög arbetslös växer även grogrunden till främlingsfientliga åsikter, vilket var fallet under 1920- och 1930-talet när nationalsocialismen växte fram i Tyskland under massarbetslösheten. [36]
*Förklaring: Ginikoefficienten är ett mått baserat på Lorenzkurvan och mäter ett lands inkomstspridning mellan 0-1. Vid 0 råder jämlikhet vid ju högre siffra desto större lönespridning.[37]
Sammanfattningsvis kan man säga att arbetslöshetens konsekvenser är kostsam för samhället, klyftorna mellan fattiga och rika blir större och den kan även vara grund för främlingsfientlighet.
[33] http://www.ekonomifakta.se/sv/stand-alone/Sokresultat/?q=bnp (2010-02-21)
[34]http://intranet.abf.se/filearchive_root/ABF/_Enhetens%20dokument/Verksamhet/Europa%20%C3%A4r%20ditt!/Del5%20-%20Kampen%20mot%20arbetsl%C3%B6sheten.pdf (2010-02-21)
[35] http://www.scb.se/Pages/PressArchive____259759.aspx?PressReleaseID=263704 (2010-02-21)
[36]http://intranet.abf.se/filearchive_root/ABF/_Enhetens%20dokument/Verksamhet/Europa%20%C3%A4r%20ditt!/Del5%20-%20Kampen%20mot%20arbetsl%C3%B6sheten.pdf (2010-02-21)
[37] http://www.aktiesite.se/Mikroteori/gini_koefficienten.htm (2010-02-21)
3. Utanförskapsdefinitioner
3.1 Kenneth Abrahamssons utanförskapsteori
Begreppet utanförskap kan ha en rad olika betydelser utifrån vilka perspektiv man ser på det.En forskare vid namn Kenneth Abrahamsson definierar utanförskap utifrån sex olika aspekter.
Medborgarskap och de mänskliga rättigheterna
Utanförskapet kan baseras på medborgarskapet och de mänskliga rättigheterna. För en person som inte har medborgerliga rättigheter och skyldigheter kan det innebära att personen i fråga i många fall kan känna sig utanför i samhället. Dessa personer är oftast flyktingar och papperslösa invandrare.
Socioekonomsikt utanförskap
Det dessa människor har gemensamt är att de saknar en social inkomst. En social inkomst innebär att personen inte försörjer sig själv genom lönearbete, utan lever i stället på olika former av ersättningar vilka är knutna till socialförsäkringarna, arbetslöshetsunderstödet eller andra bidragsformer.
Segregation
Ett exempel på detta är ett område där enbart människor från andra länder bosatt sig. Arbetslösheten och studieavbrotten är höga. Detta sorts utanförskap kan leda till en starkare grupp där traditioner, vanor och kultur stärks och genom detta stärks även gemenskapen.
Kommunikation
Till detta utanförskap hör informations- och kunskapsklyftor, men även digitala klyftor. Faktorer som kan vidga eller begränsa detta utanförskap är i första hand utbildning, IT-kompetens och språk. Utöver dessa tillkommer även olika handikapp som kan hämma kommunikation, exempelvis nedsatt syn eller hörsel, talsvårigheter eller neurovetenskapliga funktionshinder. Även språk är en uppdelande faktor, speciellt när det gäller klass. Trots detta kan språk även stärka gemenskapen, exempelvis genom dialekter.
Kriminellt utanförskap
Dessa väljer ett illegalt utanförskap genom att bryta mot lagen. Dessa personers handlingar kan ha påverkats av social marginalisering, fattigdom, arbetslöshet och andra faktorer som gör det svårt att inrätta sig i samhället och arbetslivet.
Gemenskap
Oftast handlar det om mobbning eller trakasserier på till exempel skolan eller arbetsplatsen. I vissa fall kan en persons sexuella läggning ha med saken att göra. När människor inte känner gemenskap med andra kan detta leda till psykisk ohälsa i och med att de inte känner sig behövda i samhället. [1]
3.2 Socioekonomisk utanförskapsmodell
Utifrån definitionerna på föregående sida har vi valt att fokusera på ett socioekonomiskt utanförskap, avgränsat till arbetslöshet och hemlöshet.
3.3 Alliansregeringens modell
Alliansregeringens definition av utanförskap utgår ifrån sysselsättning, ett slags socioekonomiskt utanförskap. Där anges att utanförskapet är de som försörjs med olika sociala ersättningar räknat som helårsekvivalenter, det vill säga alla dagar någon haft ersättningar räknas samman och omräknas till att motsvara helårsarbetskrafter. [2]Utanförskapet omfattar förtidspensionerade, sjukskrivna, öppet arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, undersysselsatta samt latent arbetssökande. Sammantaget rör det sig om ungefär 1,5 miljoner individer i arbetsför ålder i Sverige. [3]
Nedan följer en tabell utformad av regeringen om utanförskap:
Förklaring:
Latent arbetssökande är personer utanför arbetskraften som velat och kunnat arbeta, men som inte aktivt sökt arbete, samt heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete. Undersysselsatta är sysselsatta personer som vill öka sin arbetstid och kan göra det inom 14 dagar. Personer med sjukpenning är människor som inte kan arbeta på grund av sjukdom och som inte längre mottar arbetsgivarens sjuklön. Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning är människor som troligen inte kommer att kunna arbeta på heltid, på grund av sjukdom, skada, eller funktionshinder.
[1] http://www.fas.forskning.se/fas_templates/Page____1594.aspx
[2] Regeringsfinansplanen 2008 s. 16
[3] ”Innanför utanförskapet” Kenneth Abrahamsson, juni 2009
3.4 Definitionsproblematik beträffande arbetslöshet
Att definiera vad arbetslöshet är och vilka man ska inkludera är en viktig del av arbetslöshetsfrågan. Beroende på vilka man ska inkludera och exkludera kan man få olika uppgifter på hur stort eller litet problemet är.
International Labour Organizations arbetslöshetsdefinition
Sen ett regeringsbeslut från 2007 har man använt sig av ett europeisk mått på arbetslösheten. Tidigare räknade Sverige arbetslösheten från 16-64 år men numera räknar man från 15-74 samt att man numera räknar in de heltidsstuderande som är beredda och aktivt sökt arbete inkluderas i arbetslöshetsdefinitionen.
En person räknas som arbetslös om denna:
- inte är sysselsatt men ingår i arbetskraften.
- kan börja ett arbete inom 14 dagar
- har aktivt sökt ett arbete under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja arbete inom tre månader efter mätveckan. [4]
Förklaring:
Arbetskraften syftar till personer som antingen är arbetslösa eller sysselsatta mellan 15-74 år. I arbetskraften ingår inte till exempel hemarbetande eller långtidssjuka. Dessutom ingår inte studerande om de inte faller in i kategorin att de är beredda att ta ett jobb och aktivt söker arbete.
Arbetslöshet kan definieras som en känsla
Andra definierar arbetslöshet som en känsla. Då är det alltså ens egen upplevelse som spelar in om man är sysselsatt eller inte. Känner man sig arbetslös är man det helt enkelt. Därigenom kan deltidsarbetare, undersysselsatta m.fl. som vill öka sin arbetstid inräknas trots att de egentligen har en sysselsättning, men inte känner sig tillräckligt sysselsatta. [5]
3.4.1 Arbetslöshetsdefinition
Utifrån ovanstående har vi skapat en egen definition som lyder:
En person räknas som arbetslös när denne står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker jobb utan att vara knuten till volontärarbete eller studier, såsom gymnasie- och universitetsutbildningar. Även personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller minskad fysisk och/eller psykisk arbetsförmåga och som inte längre mottar arbetsgivarens sjuklön räknas in. Det vill säga personer som mottar sjukpenning eller aktivitetsersättning. Likaså latenta arbetssökande personer som står utanför arbetskraften som har velat och kunnat arbeta men som inte aktivt söker jobb. Undersysselsatta och personer som ingår i ett arbetsmarknadspolitisktprogram räknas även med i denna definition. Däremot räknas inte personer som sökt arbete men studerar.
[4] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/
(2010-02-9)
[5] http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A
(2010-02-13)
3.5 Definitionsproblematik beträffande hemlöshet
Vad innebär egentligen begreppet hemlöshet? Faktum är att begreppet inte har någon allmänt erkänd definition, vilket gör det mycket svårbegripligt. Hemlöshet betraktas på olika sätt beroende på sammanhang. Därmed kan det betyda olika inom bland annat historiska, politiska samt forskningssammanhang. Detta i sin tur gör det svårt att få ett historiskt perspektiv på hemlöshetsbegreppet, då det definierats olika under olika tidsepoker. Det är även svårt att beskriva utvecklingstendenser med mera. Nedan ska vi försöka att klargöra det hela.
Enligt slutbetänkanden från den svenska Kommittén för hemlösa (SOU) är den allmänna uppfattningen om vad hemlöshet är när människor lever på gator och torg. Människor som sover på parkbänkar, på tunnelbanestationer. Kommittén anser att man bör bredda på dessa uppfattningar genom att inte se hemlösa som enbart dessa människor, utan människor som har en svag ställning på bostadsmarknaden.
Bostadslöshet och hemlöshet
Skillnaden mellan hemlös och bofast må låta som två olika saker. Men hur är det egentligen med personer som bor i en husvagn eller en kolonistuga året runt? Personer som är intagna på sjukhus, fängelser eller andra institutioner och som saknar en bostad när de skrivs ut? Eller personer som av ekonomiska skäl inte har råd att skaffa sig en egen bostad utan bor hemma hos andra? Kan dessa personer anses vara hemlösa eller inte?
James D. Wright menar att man måste förstå innebörden av begreppet ”hem” för att sedan kunna behandla definitionsfrågan – vilka är hemlösa, vilka är bofasta och vilka lever i gränslandet mellan dessa?
Vad är ett hem?
Själva ordet ”hem” har fornnordiska rötter och kunde enligt Svenska Akademins ordbok betyda både hus, hemort och värld. Under 17- och 1800-talet började allt mer positiva känslor knytas an till ordet. Hemmet blev som en egen ”varm värld” i kontrast till den ”kalla världen” därute. I sitt hem, som är ens eget territorium kan man skapa sina egna spelregler. Här är det du som bestämmer. Till skillnad från härbärgen eller hotell för hemlösa där det är självbestämmandet förflyttas. Hemmet avgränsas från den offentliga världen genom portar, lås, ringklockor, persienner och så vidare.
Tre sätt
Enligt Ingrid Sahlin, forskare inom hemlöshet, finns det tre sätt för de två begreppen att relatera till varandra. Ett sätt är att hemlösheten är en del av bostadslösheten. Det vill säga att en person kan sakna en bostad men ändå inte känna sig hemlös. Det andra sättet är bostadslösheten är en del av hemlösheten, vilket innebär att en person kan ha en bostad men ändå känna sig hemlös. Det kan till exempel vara flyktingar som bor på en flyktingförläggning, men som saknar ett hem. Det tredje sättet är att hemlöshet och bostadslöshet är två skilda saker. Hemlöshet är mer ett känslomässigt tillstånd, medan bostadslöshet är ett fysiskt tillstånd. Man skiljer på asocialitetsfokuserande och bostadsfokuserande. Enligt det förstnämnda är man hemlös på grund av personliga svagheter som fysisk och psykisk ohälsa. Enligt det sistnämnda är man bostadslös på grund av till exempel bostadsbrist, arbetslöshet eller annat.
Uteliggare
Till begreppet uteliggare hör de personer som sover ute på parkbänkar, under broar, i containrar och så vidare. Till begreppet hör även personer som bor inomhus på platser som inte är avsedda för boende som till exempel på tunnelbanestationer, i rivningshus eller i portuppgångar. Dessa personer saknar bostad och tvingas sova ute. Även personer som ibland sover på härbärgen eller hemlöshetshotell är ibland uteliggare då det inte finns platser för alla. Därmed måste man ”turas om”. Det kan även handla om årstider. Under den kalla årstiden bor de inomhus och under den varma utomhus. [6]
De svenska myndigheternas hemlöshetsdefinition
Socialstyrelsen är en statlig myndighet som sorteras under Socialdepartementet. De har många olika arbetsuppgifter inom områden som socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd med mera. Socialstyrelsen samlar in kunskap inom alla dessa områden, sammanställer dem, analyserar och förmedlar. De ansvarar även för hälsodataregister och officiell statistik.[7]
Socialstyrelsen har gjort nationella kartläggningar av hemlösheten i Sverige och de definierar hemlösa såhär:
”Personer som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande samt är hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Till de hemlösa räknas således personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en eventuell utskrivning. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta. Däremot räknas inte personer som hyr i andra hand eller bor inneboende hos någon anhörig”. [8]
3.5.1 Hemlöshetsdefinition
Utifrån ovanstående har vi använt de svenska myndigheternas hemlöshetsdefinition med vissa tillägg:
Personer som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något permanent inneboendeförhållande samt är hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Till de hemlösa räknas således personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en tänkbar utskrivning. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta. Däremot räknas inte personer som hyr i andra hand eller bor inneboende hos någon anhörig. Utöver detta räknas även personer som hyr eller äger en bostad men känner sig alienerad från denna.[6] Swärd Hans, HEMLÖSHET, Polen 2008
[8] Swärd Hans, HEMLÖSHET, Polen 2008
2. Bakgrund
Utanförskapsfrågan i Sverige har varit ett hett debattämne sedan förra valperioden. Meningsskiljaktigheterna om lösningar är många, vissa debatterar för minskade ersättningar andra förespråkar ett mer generöst ersättningssystem. Diskussionen har även handlat om det är rätt att kategorisera en grupp med begreppet utanförskap, hur som helst har ämnet blivit högst aktuellt. Utanförskapet påverkar såväl den enskilda individen som samhället, därför är det viktigt att öka förståelsen för detta samhällsproblem. På grund av detta anser vi att det är angeläget
att belysa problematiken i hur utanförskap definieras, skapas och påverkar samhället socialt och ekonomiskt.
Avsikten med arbetet är främst att väcka intresse och att informera andra om den här komplexa samhällsfrågan.
1. Inledning
När den borgerliga alliansen gick till val, var ett av deras huvudmål att lösa utanförskapsfrågan. Men hur löser man en sådan fråga när definitionerna går isär? Detta skapade ett intresse att försöka förklara och förstå utanförskap, på en politisk, såväl psykologisk och social nivå.
1.1 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med projektet är att få en ökad förståelse hur man kan hamna i ett utanförskap och dess konsekvenser för individ, grupp och samhälle. Samt att främst nå ut till andra elever men även andra människor och informera om följderna av att leva i ett utanförskap och vilken inverkan det har på samhälle
- Hur definieras fenomenet utanförskap, och vilka olika utanförskap är aktuella nu?
- Vilka faktorer/orsaker leder till ett utanförskap?
- Vilka konsekvenser får individer, grupper och samhället av ett långvarigt utanförskap?
- Vilka stöd/bidrag finns det för människor som befinner sig i ett utanförskap?
- Vilka olika åtgärder finns det för att lösa ett ofrivilligt utanförskap?
1.2 Metod
Vi ska använda oss av kvalitativa intervjuer med öppna frågor och svar, i första hand primära Internetkällor och facklitteratur. I vårat arbete är vi främst intresserade av att få ta del av specialisters erfarenheter och reflektioner över utanförskapet, därmed väljer vi att enbart ha ett fåtal intervjuer och inga enkäter som snarare är en kvantitativ metod. Genom att använda sig av primära källor får man en så korrekt information som möjligt. Använder man sig av exempelvis sekundära källor måste man vara medveten om att informationen kan förvränga den primära källan så att innebörden får en annan betydelse.
För att besvara våra frågeställningar som handlar om bland annat orsaker och konsekvenser av utanförskapet ska vi använda oss av olika teorier och modeller, bland annat Jahodas deprivationsteori samt olika makro- och mikroekonomiska teorier.
Det första vi ska göra är att visa definitioner på olika sorters utanförskap för att få en klarhet i vilka olika sorters utanförskap som finns. Sedan ska vi utifrån dessa skriva en egen definition för utanförskapet som arbetet ska grunda sig på. Det är viktigt att ha en ordentlig definition att arbeta utifrån, annars kan arbetet bli väldigt rörigt. Sedan sa vi skriva en analys om utanförskap.
Eftersom syftet är att informera främst andra elever och andra människor om utanförskapet ska vi slutligen skapa en hemsida där vi ska lägga upp vårt arbete. För att marknadsföra vår hemsida ska vi göra flygblad och dela ut på både stan och Linköpings stadsbibliotek. Vi tror att flygblad är ett bra sätt att nå ut till människor, då de ofta innehåller korta, slagmässiga meningar som drar till sig läsarens ögon. Den är även lättöverskådlig och kräver inte mycket tid av läsaren. Ungefär 70 % av Sveriges befolkning har tillgång till Internet. Vi tror det är ett bra sett att sprida information.
1.3 Källkritik
I detta projektarbete har ett av målen varit att finna primära källor, vilket bland annat är viktigt för att skapa en välbyggd grund för att uppnå projektets syfte. I val av källor har vi varit kritiska och i majoriteten av dem har vi utgått från äkthets- beroende- tendens - och tidskriteriet.
1.3.1 Internetkällor
Flera utav de källor vi har använt oss av i detta projektarbete är statliga och är på uppdrag av regeringen. Dessa är förstahandskällor, då det är regeringen som bestämmer vilka regler som gäller som exempelvis ersättningar och har ansvar för att människorna i landet ska få den stöd och hjälp som de behöver. Statliga källor vi har använt oss utav är Vårdguiden, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Statens folkhälsoinstitut och Linköpings kommuns hemsida. Om vi granskar källan utifrån tendenskriteriet kan vi konstatera att alla har ett gemensamt syfte – att informera, att finnas för människor genom att erbjuda stöd och hjälp, att verka för bland annat god hälsa, social välfärd, vård och omsorg, att stödja forskning inom olika områden för utveckling inom dessa, med mera. Källornas tendenser är att på ett objektivt sätt uppnå sitt syfte. Dessutom är all fakta som texter, statistik, filmer och bilder granskat av specialister och personal som är kunniga inom sitt område, därmed har de en vetenskaplig grund. Om man ser från tidskriteriet uppdateras dessa hemsidor ständigt för att ge så aktuell information som möjligt. Vi har skäl att lita på dessa källor då dessa tydligt visar att de är äkta, att de bygger på vetenskapliga grunder, har objektiva syften och att informationen är aktuell.
Den fakta vi hittat på riksdagens hemsida är fakta som bygger på myndigheter och andra verksamheters arbete som arbetar på uppdrag av regeringen. Detta personer är bland annat specialister inom olika arbetsområden. Eftersom att de statliga myndigheternas och verksamheternas syfte är att framföra objektiv information har vi lika stora skäl att lita på riksdagen som källa som de andra statliga källorna.
Annat material vi använt oss av är källor som olika organisationer, förbund, företag och verksamheter vars gemensamma syfte i många av fallen är att sprida objektiv kunskap, granska och analysera information. Dessa material är tagna bland annat från, Nationalencyklopedin, tidningen Riksdag & Departement, Europeiska centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), Drugnews, Gleerups, Ekonomifakta, Handikappförbundet, Arbetarnas bildningsförbund, Ekonomiskt stöd när du söker jobb – allt du behöver veta om arbetslöshetsförsäkringen, Arbetarskydd, Situation Stockholm, och Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. I ett flertal av dessa källor är informationen expertgranskad och källorna är politiskt obundna eller har ingen ideologisk parthet bortsett från Arbetarnas bildningsförbund som är grundat av Socialdemokraterna, LO och Konsumentkooperationen och vars värderingar samfaller med arbetarrörelsens. Arbetarnas bildningsförbund är finansierat av staten, landsting och kommuner och skapades i syfte att organisationens medlemmar ska få verktyg att påverka sin arbetssituation. En annan artikel är skriven av allmänläkaren Thorne Wallman som gjort en undersökning om förtidspension i samband med hälsa. Artikeln är skriven i informerande syfte, har kontaktinformation samt datum angivet. Detta är en primär källa där undersökningen är gjort av själva författaren.
Slutligen har vi Internetkällor som är taget från andras uppsatser skrivna på universitetsnivå. Vi har bland annat från Ersta Skördals högskola där en högskoleelevs uppsats där vi tagit kort information om psykologiska konsekvenser i samband med hemlöshet. Uppsatsen är en sekundärkälla och materialet vi taget är i sin tur information från Kommittén för hemlösa som är en statlig kommitté. Därmed har vi skäl att lita på denna källa som är en primär källa. De psykologiska konsekvenser vi tar upp i uppsatsen är även allmänt kända konsekvenser och informationen har vi jämfört med andra källor och den stämmer överens. Sedan har vi en annan C-uppsats skriven av en högskoleelev från Luleå tekniska universitet. Även denna är en sekundär källa som hänvisar till en bok, Jahoda, 1982; Gronäs & Joelsson, 1986.
1.3.2 Tryckta källor
Boken Vår ekonomis syfte är att informera andra om ekonomi. Boken är upptryckt i flera bilagor. Den bilaga vi använt oss utav är tryckt år 2001 och antagligen finns det en nyare version av denna. Boken är byggd på författaren Klas Eklunds egna erfarenheter om ekonomi. Det innebär att den utgår ifrån hans syn på hur en ekonomi bör fungera och det finns tydliga liberal tendenser i denna.
Boken Hemlöshet är skriven av Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund. Boken är ifrån år 2008 och har många källhänvisningar som bland annat är från forskningsarbeten av Swärd själv, från SOU (Kommittén för hemlösa), från andra professorer bland annat Ingrid Sahlin. Källans syfte är att informera om hemlöshetens definitioner, problematik i definitioner, hemlöshetens omfattning och så vidare. Vi litar på innehållet i denna bok då den bygger på information framtaget av specialister. Swärd har erfarenhet inom ämnet och har enligt boken att döma gjort ett flertal forskningsarbeten om hemlöshet.
1.3.3 Tidningar och tidsskrifter
Tidningen Alkohol & Narkotika (a&n), är en tidskrift av Centralförbundet för alkohol – och narkotikaupplysning, CAN. CAN är en organisation vars syfte är att informera människor om alkohol och narkotika på ett seriöst och objektivt sätt. Förbundet är politiskt obunden. Därför har vi anledning att tro att denna källa ger en bra bild över hur hemlösheten ser ut. Information vi tagit från denna källa är bland annat artiklar om olika forskare vid Lunds universitet
1.3.4 Muntliga källor
I vårt projektarbete har vi tagit med tre intervjuer – två från Arbetsförmedlingen och en från Frälsningsarmén.
Vårt första intervjuoffer var Agneta Håkansson Bolve som arbetar som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen, och vår andra var Jan Hjärpe, arbetspsykolog, även han från Arbetsförmedlingen. Vårt syfte med intervjuerna var att ta reda på hur Arbetsförmedlingens fungerar och vad de har för stöd och hjälp för människor som befinner sig i ett utanförskap. I detta fall låg fokus på arbetslösas situation. Våra intervjuoffer svarade på våra frågor genom att berätta utifrån vad de har för uppdrag från regeringen. All statistik vi fick är framställt av personer som arbetar med detta inom Arbetsförmedlingen. En del information som vi fick utav våra intervjuoffer kan man se som förstahandskällor då det är dem själva som träffar människor som hamnat i olika situationer. Det är även dem som försöker hitta lösningar för dessa. Därigenom är självklart deras åsikter även vinklade utifrån deras erfarenheter.
Vårt tredje och sista intervjuoffer var Kerstin Lundholm, huvudansvarig på Frälsningsarmén. Vårt syfte med denna intervju var att ta reda på hur hemlösas situation ser ut i Linköping. Vi talade även om begreppet utanförskap. Lundholm kan man se som en förstahandskälla då hon personligen träffar människor som hamnat i ett utanförskap varje dag. Hennes tendenser var att informera om hur samhället ser ut från dessa personers synvinkel. Dock får man inte lägga för mycket sanning i hennes berättelser då de kan vara vinklad utifrån hennes erfarenheter. De paralleller hon dragit mellan till exempel förändringar i ersättningssystemet och människor som kommer till Frälsningsarmén behöver inte vara sanning utan en egen syn på saken. Dock hade vi innan intervjun arbetat med olika fakta om hemlöshet och arbetslöshet och utifrån det kan vi konstatera att berättelser Lundholm berättade lät relevanta.
