När den borgerliga alliansen gick till val, var ett av deras huvudmål att lösa utanförskapsfrågan. Men hur löser man en sådan fråga när definitionerna går isär? Detta skapade ett intresse att försöka förklara och förstå utanförskap, på en politisk, såväl psykologisk och social nivå.

 

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med projektet är att få en ökad förståelse hur man kan hamna i ett utanförskap och dess konsekvenser för individ, grupp och samhälle. Samt att främst nå ut till andra elever men även andra människor och informera om följderna av att leva i ett utanförskap och vilken inverkan det har på samhälle                     

 

• Hur definieras fenomenet utanförskap, och vilka olika utanförskap är aktuella nu?
• Vilka faktorer/orsaker leder till ett utanförskap?
• Vilka konsekvenser får individer, grupper och samhället av ett långvarigt utanförskap?
• Vilka stöd/bidrag finns det för människor som befinner sig i ett utanförskap?
• Vilka olika åtgärder finns det för att lösa ett ofrivilligt utanförskap?

 

1.2 Metod

Under vårt projektarbete ska vi arbeta utefter en induktiv metod, vilket innebär att vi ska samla in så mycket material och fakta som möjligt om vårt ämne och sedan sammanställa dessa. Just inom detta ämne är det lätt att man bygger en tes på enbart åsikter och ingen fakta.  Därför anser vi att det är viktigt att ”börja om” på nytt, utan förutfattade meningar, för att få en så rättvis syn som möjligt på problemet. Inom vårt ämne finns det två olika perspektiv på utanförskapet, vänster- och högerperspektivet.

Vi ska använda oss av kvalitativa intervjuer med öppna frågor och svar, i första hand primära Internetkällor och facklitteratur. I vårat arbete är vi främst intresserade av att få ta del av specialisters erfarenheter och reflektioner över utanförskapet, därmed väljer vi att enbart ha ett fåtal intervjuer och inga enkäter som snarare är en kvantitativ metod. Genom att använda sig av primära källor får man en så korrekt information som möjligt. Använder man sig av exempelvis sekundära källor måste man vara medveten om att informationen kan förvränga den primära källan så att innebörden får en annan betydelse.

För att besvara våra frågeställningar som handlar om bland annat orsaker och konsekvenser av utanförskapet ska vi använda oss av olika teorier och modeller, bland annat Jahodas deprivationsteori samt olika makro- och mikroekonomiska teorier.

Det första vi ska göra är att visa definitioner på olika sorters utanförskap för att få en klarhet i vilka olika sorters utanförskap som finns. Sedan ska vi utifrån dessa skriva en egen definition för utanförskapet som arbetet ska grunda sig på. Det är viktigt att ha en ordentlig definition att arbeta utifrån, annars kan arbetet bli väldigt rörigt. Sedan sa vi skriva en analys om utanförskap.

Eftersom syftet är att informera främst andra elever och andra människor om utanförskapet ska vi slutligen skapa en hemsida där vi ska lägga upp vårt arbete. För att marknadsföra vår hemsida ska vi göra flygblad och dela ut på både stan och Linköpings stadsbibliotek. Vi tror att flygblad är ett bra sätt att nå ut till människor, då de ofta innehåller korta, slagmässiga meningar som drar till sig läsarens ögon. Den är även lättöverskådlig och kräver inte mycket tid av läsaren. Ungefär 70 % av Sveriges befolkning har tillgång till Internet. Vi tror det är ett bra sett att sprida information.

1.3 Källkritik

I detta projektarbete har ett av målen varit att finna primära källor, vilket bland annat är viktigt för att skapa en välbyggd grund för att uppnå projektets syfte. I val av källor har vi varit kritiska och i majoriteten av dem har vi utgått från äkthets- beroende- tendens - och tidskriteriet.

1.3.1 Internetkällor

Flera utav de källor vi har använt oss av i detta projektarbete är statliga och är på uppdrag av regeringen. Dessa är förstahandskällor, då det är regeringen som bestämmer vilka regler som gäller som exempelvis ersättningar och har ansvar för att människorna i landet ska få den stöd och hjälp som de behöver. Statliga källor vi har använt oss utav är Vårdguiden, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Statens folkhälsoinstitut och Linköpings kommuns hemsida. Om vi granskar källan utifrån tendenskriteriet kan vi konstatera att alla har ett gemensamt syfte – att informera, att finnas för människor genom att erbjuda stöd och hjälp, att verka för bland annat god hälsa, social välfärd, vård och omsorg, att stödja forskning inom olika områden för utveckling inom dessa, med mera. Källornas tendenser är att på ett objektivt sätt uppnå sitt syfte. Dessutom är all fakta som texter, statistik, filmer och bilder granskat av specialister och personal som är kunniga inom sitt område, därmed har de en vetenskaplig grund. Om man ser från tidskriteriet uppdateras dessa hemsidor ständigt för att ge så aktuell information som möjligt. Vi har skäl att lita på dessa källor då dessa tydligt visar att de är äkta, att de bygger på vetenskapliga grunder, har objektiva syften och att informationen är aktuell.

Den fakta vi hittat på riksdagens hemsida är fakta som bygger på myndigheter och andra verksamheters arbete som arbetar på uppdrag av regeringen. Detta personer är bland annat specialister inom olika arbetsområden. Eftersom att de statliga myndigheternas och verksamheternas syfte är att framföra objektiv information har vi lika stora skäl att lita på riksdagen som källa som de andra statliga källorna.

Annat material vi använt oss av är källor som olika organisationer, förbund, företag och verksamheter vars gemensamma syfte i många av fallen är att sprida objektiv kunskap, granska och analysera information. Dessa material är tagna bland annat från, Nationalencyklopedin, tidningen Riksdag & Departement, Europeiska centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), Drugnews, Gleerups, Ekonomifakta, Handikappförbundet,  Arbetarnas bildningsförbund, Ekonomiskt stöd när du söker jobb – allt du behöver veta om arbetslöshetsförsäkringen, Arbetarskydd, Situation Stockholm, och Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. I ett flertal av dessa källor är informationen expertgranskad och källorna är politiskt obundna eller har ingen ideologisk parthet bortsett från Arbetarnas bildningsförbund som är grundat av Socialdemokraterna, LO och Konsumentkooperationen och vars värderingar samfaller med arbetarrörelsens. Arbetarnas bildningsförbund är finansierat av staten, landsting och kommuner och skapades i syfte att organisationens medlemmar ska få verktyg att påverka sin arbetssituation. En annan artikel är skriven av allmänläkaren Thorne Wallman som gjort en undersökning om förtidspension i samband med hälsa. Artikeln är skriven i informerande syfte, har kontaktinformation samt datum angivet. Detta är en primär källa där undersökningen är gjort av själva författaren.

Slutligen har vi Internetkällor som är taget från andras uppsatser skrivna på universitetsnivå. Vi har bland annat från Ersta Skördals högskola där en högskoleelevs uppsats där vi tagit kort information om psykologiska konsekvenser i samband med hemlöshet. Uppsatsen är en sekundärkälla och materialet vi taget är i sin tur information från Kommittén för hemlösa som är en statlig kommitté. Därmed har vi skäl att lita på denna källa som är en primär källa. De psykologiska konsekvenser vi tar upp i uppsatsen är även allmänt kända konsekvenser och informationen har vi jämfört med andra källor och den stämmer överens. Sedan har vi en annan C-uppsats skriven av en högskoleelev från Luleå tekniska universitet. Även denna är en sekundär källa som hänvisar till en bok, Jahoda, 1982; Gronäs & Joelsson, 1986.

1.3.2 Tryckta källor

Boken Vår ekonomis syfte är att informera andra om ekonomi. Boken är upptryckt i flera bilagor. Den bilaga vi använt oss utav är tryckt år 2001 och antagligen finns det en nyare version av denna. Boken är byggd på författaren Klas Eklunds egna erfarenheter om ekonomi. Det innebär att den utgår ifrån hans syn på hur en ekonomi bör fungera och det finns tydliga liberal tendenser i denna.

Boken Hemlöshet är skriven av Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund.  Boken är ifrån år 2008 och har många källhänvisningar som bland annat är från forskningsarbeten av Swärd själv, från SOU (Kommittén för hemlösa), från andra professorer bland annat Ingrid Sahlin. Källans syfte är att informera om hemlöshetens definitioner, problematik i definitioner, hemlöshetens omfattning och så vidare. Vi litar på innehållet i denna bok då den bygger på information framtaget av specialister. Swärd har erfarenhet inom ämnet och har enligt boken att döma gjort ett flertal forskningsarbeten om hemlöshet.

1.3.3 Tidningar och tidsskrifter
 
Tidningen Alkohol & Narkotika (a&n), är en tidskrift av Centralförbundet för alkohol – och narkotikaupplysning, CAN. CAN är en organisation vars syfte är att informera människor om alkohol och narkotika på ett seriöst och objektivt sätt. Förbundet är politiskt obunden. Därför har vi anledning att tro att denna källa ger en bra bild över hur hemlösheten ser ut. Information vi tagit från denna källa är bland annat artiklar om olika forskare vid Lunds universitet

1.3.4 Muntliga källor

I vårt projektarbete har vi tagit med tre intervjuer – två från Arbetsförmedlingen och en från Frälsningsarmén.

Vårt första intervjuoffer var Agneta Håkansson Bolve som arbetar som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen, och vår andra var Jan Hjärpe, arbetspsykolog, även han från Arbetsförmedlingen. Vårt syfte med intervjuerna var att ta reda på hur Arbetsförmedlingens fungerar och vad de har för stöd och hjälp för människor som befinner sig i ett utanförskap. I detta fall låg fokus på arbetslösas situation. Våra intervjuoffer svarade på våra frågor genom att berätta utifrån vad de har för uppdrag från regeringen. All statistik vi fick är framställt av personer som arbetar med detta inom Arbetsförmedlingen. En del information som vi fick utav våra intervjuoffer kan man se som förstahandskällor då det är dem själva som träffar människor som hamnat i olika situationer. Det är även dem som försöker hitta lösningar för dessa. Därigenom är självklart deras åsikter även vinklade utifrån deras erfarenheter.

Vårt tredje och sista intervjuoffer var Kerstin Lundholm, huvudansvarig på Frälsningsarmén. Vårt syfte med denna intervju var att ta reda på hur hemlösas situation ser ut i Linköping. Vi talade även om begreppet utanförskap. Lundholm kan man se som en förstahandskälla då hon personligen träffar människor som hamnat i ett utanförskap varje dag. Hennes tendenser var att informera om hur samhället ser ut från dessa personers synvinkel. Dock får man inte lägga för mycket sanning i hennes berättelser då de kan vara vinklad utifrån hennes erfarenheter. De paralleller hon dragit mellan till exempel förändringar i ersättningssystemet och människor som kommer till Frälsningsarmén behöver inte vara sanning utan en egen syn på saken. Dock hade vi innan intervjun arbetat med olika fakta om hemlöshet och arbetslöshet och utifrån det kan vi konstatera att berättelser Lundholm berättade lät relevanta.